GÖTEBORG. Detta är framförallt en hyllning till de supporters som sköter sig.
Jag uppskattar det till att ni utgör cirka 99,9 procent av de som regelbundet besöker olika idrottsevenemang.
Samtidigt hyllar jag veckans domar i Göteborgs tingsrätt.
Fast personligen hade jag önskat ännu högre straff för de så kallade huliganer som bär sig idiotiskt åt.
Supporters och hängivna anhängare är A och O inom idrottsrörelsen.
Gubbar och gummor, unga och ärliga som lever med i med- och motgång.
Det finns inget mer underbart än att stå eller sitta i en klack och höra publiken unisont sjunga hejaramsor som stöttar det egna laget.
Som spelare hade jag förmånen att få uppleva samma känsla; ja, kanske ännu mer intensivt när man sprang omkring i en arena som kunde liknas vid en kokande gryta.
Tyvärr finns ett klientel som hellre väljer att hata motståndarna än att älska sina egna.
Jag blir så förbannad.
Kanske rör det sig om en promille som oftast har några promille för mycket innanför västen och tyvärr även är påverkade av narkotika nu för tiden.
Det är samtidigt dessa människor som ser idrotten som ett tillflyktshål och ett skäl att bära sig dumt åt i något slags kollektiv anda.
Som om det skulle vara förmildrande omständigheter bara för att man tillhör, och slåss, i en grupp.
Inte enbart mot motståndarlag utan också mot polis och, hemskt nog, något som drabbar tredje man.
Det som inträffade utanför Gamla Ullevi den 4 augusti i fjol när Blåvitt mötte AIK är ett skräckexempel jag hoppas vi såg för sista gången.
Våldsamt upplopp före avspark, med kastade flaskor, stenar, och andra hårda föremål. Vad fan är det som pågår...!?
Därför applåderar jag domen i tingsrätten i tisdags.
Polisen och åklagaren Ann-Sofie Prahl har gjort ett bra jobb som måste berömmas.
15 åtalade män i åldern 18 till 42 år dömdes till olika straff, från sex månaders fängelse till villkorlig dom med samhällstjänst.
Hoppas att domarna svider. Att nära, kära och arbetsgivare får ta del och upptäcker detta avskräckande uppträdande och meningslösa våld mitt på ljusan dag.
På väg till en fotbollsmatch som ska klassas som underhållning och folkets skådespel.
Vad jag förstått var det endast tillfälligheter att totalt oskyldiga människor kom undan skador. Åtminstone fysiska sådana.
Jag hoppas att åtminstone någon av de straffade tar lärdom och tänker sig för - även om jag personligen gärna sett ännu hårdare påföljder.
Samhället och rättsväsendet måste statuera exempel så fort tillfälle ges.
Titta på Leeds-huliganen - jag vägrar kalla honom supporter - som rusade in på planen och slog ner Sheffield-målvakten Chris Kirkland härom veckan.
21-åringen sattes bakom lås och bom direkt i fyra månader. Därefter väntar en ny prövning om förlängt straff och det snackas redan om fem års besöksförbud på all fotboll.
Hipp, hipp, hurra, säger jag.
Några saker vi lätt glömmer bort i sammanhanget är den kommande generationen åskådare. Vad får de för bilder och upplevelser?
Hur många föräldrar vågar ta med sig barn på matcher som är stämplade med rubriken "högrisk"?
Nej, det är mycket man inte förstår.
Såg förresten att ordföranden i Black Army inte tycker att Malmö FF ska tillåtas att fira ett eventuellt SM-guld på Råsunda på söndag.
- Inte på vår borg!
Han vill inte ens att Fotbollförbundet ska få genomföra en prisutdelning.
- Inte på vår borg!
Jag minns mycket väl när AIK vann guldet på Gamla Ullevi 2009.
Det var supporters både högt och lågt och inne på planen efteråt.
Helt okej för mig - så länge det sker i glädje och någorlunda städat.
Jag vann mitt första SM-guld med IFK Göteborg 1982 när vi besegrade Hammarby på Söderstadion i Stockholm.
Inga problem alls när vi lyfte bucklan och hyllades.
Varför har så mycket förändrats till det sämre på 30 år?
Ha d gott
-
"Hur många föräldrar vågar ta med sig barn på matcher som är stämplade med rubriken "högrisk"?
