Frida Boisen

Stoppa skärm-knarkandet för barnen

Publicerad

Jag, häromdagen:

- Barn! Maten är klar! Kommer ni?

Tystnad. Provar igen. Inget svar. Går ut i vardagsrummet och där sitter de: Mina två små älsklingar, två zombies, med näsan i varsin skärm. Igen. Plötsligt tjoar sjuåringen yes. Sen zombieläge på igen. Han har vunnit, och jag skäms. För jag vet vad rapporterna säger: Det maniska stillasittandet är hälsofarligt på riktigt. Det är dags att vi stoppar skärmknarkandet för våra barn.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är dags att vi erkänner: Vi har helt tappat kontrollen på vad vi tillåter våra barn att göra och inte.

Ja, jag pratar om skärmknarkandet. Inte nog med att vi själva helt ballat ur som förebilder och ständigt har näsan i en mobil, ipad eller dator, under frukosten hemma, när barnen gör mål på träningen, på möten och middagar. Skärmen är ständigt viktigare, ständigt mer VIP än de levande människorna i samma rum. Ungarna gör förstås som oss.

Väljer mobilen först.

I förra veckan, fick statsministern Stefan Löfven stora rubriker när han i Ekots lördagsintervju föreslog att lärare ska få lov att beslagta mobiler i förebyggande syfte på lektioner. (Som det är i dag får läraren bara ta mobilen från en elev, efter att den redan stört undervisningen.)

Men nu hade statsministern tagit del av en ny undersökning från London School of Economics som visar att elever som presenterar sämre, presterar än sämre i klasser med mobiltelefoner.

 

Nähä?! Stor chock. Man lär sig alltså bättre vad läraren säger om man inte samtidigt har näsan ner i mobiltelefonen och samtidigt whatsappar eller messar med kompisen några rader bak i klassen, eller spelar ett spel i smyg.

Det låter som ett skämt och det är ett underbetyg till oss alla när Sveriges statsminister måste förklara detta för att skärmknarkandet ska komma upp på agendan.

Men det är hit vi kommit. Och ja: Det ÄR fantastiskt med den digitala utvecklingen. Det ÄR enormt kul, härligt och alldeles underbart att vara uppkopplad till världen. Vara kreativ, leka, spela, skoja. Men för våra barns skull, vore det inte som med all uppfostran, lämpligt med några slags gränser?


Se på siffrorna:

Barn som sitter still: Ökar.

Ohälsan bland barn: Ökar.

Sportandet bland ungar: Minskar.

PISA-resultaten: Kraschar.

Och igen: Skärmtiden Ökar.

Ekvationen är enkel och den går inte att komma runt:

Dygnet har fortfarande bara 24 timmar.

You do the math.

 

Dessutom: Det är farligt att sitta still. I höstas citerade flera stora svenska medier som Expressen, DN och SVD den amerikanska tidskriften Journal of the National Cancer Institute, som slog fast att ökat stillasittande ökar risken för cancer, efter att forskare analyserat 43 studier med fler än fyra miljoner deltagare i världen, också från Sverige.

Visste du att enligt forskarna innebär två timmars ökning av det dagliga stillasittandet att risken att få tarmcancer stiger med åtta procent och att risken för att få livmodercancer ökar med tio procent?

Inget en vettig förälder önskar sina barn.


Fler dåliga nyheter för unga skärmknarkare:

Svenska Arbetsmiljöverket varnar på sin webbsida för effekter av långvarigt sittande som börjar i barnaår: Svaga muskler, sämre balans, skört skelett, dålig rörlighet, övervikt, diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, hjärtkärlsjukdomar, förstoppning, cancer, bristande välbefinnande, stresskänslighet…

Myndigheten konstaterar att vi kan förebygga hälsoriskerna genom kroppslig aktivitet.

Men sportandet bland unga rasar.

Enligt en rapport från Centrum för Idrottsforskning från 2014, läser jag alarmerande siffror (de har många som alla pekar åt samma håll) om hur idrottandet bland våra 13-20-åringar rasat med 16,5 procent de senaste tio åren.

Hand upp alla som misstänker att en del av den tiden i dag i stället går åt till att glor in i en skärm.

Vi vet att ungarna skärmknarkar, vi vet att det inte är nyttigt för dem, vi vet att det riskerar att skada deras hälsa, vi vet att det gör att de lär sig sämre i skolan.

Ändå behövs det en statsminister för att förklara för en nation att en lärare inte ska behöva slåss om uppmärksamheten med 25 mobiltelefoner för att hålla en

lektion. Det är inte klokt. Jag som trodde ungarna var i skolan för att lära?

Sveriges föräldrar. Ungarna gör som du. Börja med dig själv. Visa att det går.

Det börjar här.

Det börjar med dig.

 

Prova att vara närvarande utan en mobil framför näsan.

Ta ansvar: SLUTA låta barnen obegränsat knarka skräm.

Var en förälder! Sätt gränser.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag