Frida Boisen

"Sluta att makaron-knarka våra barn"

Publicerad

- Ketchuphjärta!

Sexåringe sonen ser på mig med längtande ögon. Jag faller självklart.

Gör ett hjärta med den röda tomatsåsen på hans tallrik. Han jublar. Jag skäms. För alla makaroner är inte bara dåliga för kroppen, utan farliga för hans hjärna.

Dags att sluta sockerknarka våra barn.

Handen på hjärtat. Du vet det här. Efter ändlösa mängder GI-kokböcker, LCHF-recept och 5:2-bilagor, har vi lärt oss allt om hur mycket vitt bröd, pasta, pannkakor, kakor är lika med mycket socker och ofta: övervikt.

Vi vuxna är i allmänhet fåfänga. Därför hoppar många sockerdopad pasta och pannkakor. Vi vet hälsoriskerna och har bytt in quinoa, bulgur, bönor på tallriken. Av fåfänga skäl. Men barnen då, hur är det med deras pastaportioner?

Vädjande barnblickar: "Nej inte quinoa. Snälla mamma, pasta!" och när tiden är knapp och stressen hög hamnar många av oss föräldrar i ett dilemma. Vi vill självklart inte projicera vår kroppsfixering på våra barn. Lösningen: plötsligt står det två skålar på matbordet i stället. Den med quinoa, och så den med pastan.

Vem är väl du och jag att ställa oss i vägen mellan våra barn och mat som han eller hon älskar (och äter!).

Men vänta lite. All den där sockerdopingen medför ju mycket allvarligare effekter än eventuell övervikt. Sockret påverkar hjärnan. Sockret gör oss lynniga och korkade. Energihöga ena sekunden. Sedan trötta, lättirriterade, svårare att koncentrera oss, svårare att lära och snart hungriga igen. Värst av allt: sockret slår hårdare mot barnhjärnor, konstaterar framstående hjärnforskaren Martin Ingvar vid Karolinska institutet och medicinjournalisten Gunilla Eldh i rykande aktuella boken "Hjärnkoll på skolan och varför barn behöver dig för att lära".

I Ingvars och Eldhs nya bok konstaterar de hur känslig barnhjärnan är för sockerstinn mat. Nationalbarnmatsrätten snabbmakaroner, falukorv (inklusive rörsocker, druvsocker, majsstärkelse och industriellt framställda sockerarter) med ketchup - borde rent av vara barnförbjuden, skriver författarna och slår fast: en sockerhög barnhjärna har svårare att lära sig.

Barnet får koncentrationssvårigheter. Ingvar och Eldh skriver att den sockrade maten inte bara påverkar barnens hjärnor, utan stör deras ämnesomsättning, alltså hur barnens kroppar tar till sig näringsämnen.

En sockerhjärna triggar också kroppens tillväxthormoner, skriver Ingvar och Eldh. Någon mer än jag som undrat varför barn i mellanstadiet numera ser ut som barn i högstadiet gjorde förr? Kolla sockerintaget. För 30 år sedan hade vi "bara" lördagsgodis. Nu har vi två godisdagar med nytillkomna "fredagsmyset". Plus tonvis mer sockerdopad färdigmat till barnen per år.

Barn som blir makaron(socker)- knarkare lider också sannolikt större risk att bli känsliga för allt som är beroendeframkallande, skriver Ingvar och Eldh, eftersom de vanor man har som barn, ligger till grund för vanor vi bär med oss som vuxna.

Ja du hör själv. Inga mer ursäkter. Så mycket längre tid tar det inte.

Hejdå makaroner. Välkommen bulgur och lite grönt.

Nu byter vi falukorven mot en laxbit. Det är att visa kärlek och omtanke för våra barn. Det är att ge dem en riktig chans att lära lättare. Och må bättre. Det är våra barn värda.

Frida Boisen
Frida Boisen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag