Jag minns en julshow där Gyllene Tiders trumslagare Micke "Syd" Andersson tillsammans med Tommy Ekman var dragplåstren. De båda popstjärnornas show i sig var inte mycket att hänga i julgranen. Men det är en annan historia.
Det mest generande och patetiska var att se Micke "Syd" Andersson sjunga gamla Gyllene Tider-hits. Eftersom låtarna är så förknippade med just Per Gessle och hans röst, blev det hela inget annat en riktig dålig after ski-pop. Helt naturligt och inget konstigt med det.
Min första tanke när det blev klart att Ringo Starr och hans All Starr Band skulle komma till Liseberg, var just att det kändes en aning tröttsamt, gubbigt och pinsamt. Självklart kan man inte jämföra Micke Syd med Ringo Starr, de är ljusår ifrån varandra och har väl som enda gemensam sak att båda spelar trummor.

Min poäng är att jag för en kort sekund fick känslan av att se en 70-årig gammal Beatlare traggla sig igenom hit efter hit med låtar signerade och insjungna av Lennon/McCartney. För vad är det som säger att Ringo Starr gör dessa gamla klassiker bättre än en coverbandssångare, bara för att han var med i The Beatles?

Men sedan tänkte jag om. För även om Lennon/McCartney var de stora genierna i Liverpool-bandet, och om min personliga favorit George Harrison skrev några av bandets bästa låtar, så var trots allt Ringo Starr en av medlemmarna, en del av kapitlet The Beatles i musikhistorieboken. Och glöm inte att även han sjunger på vissa av de allra mest kända sångerna. Insatsen på "With a little help from my friends" är till exempel fenomenal.
Gubbigt, platt och en aning trist. Kanske det! Men trots det ska jag erkänna att det känns oerhört häftigt att en äkta Beatles-medlem kommer att spela inte speciellt långt ifrån från min egen lägenhetsdörr i kväll.