Anna-Lena Mann

"Vägar och hav kan inte jämföras"

Publicerad

Den lilla båten klyver vattnet och lämnar ett vitt skum efter sig på den stilla, blanka och mörka spegeln. Solen är på väg ned över horisonten och måsarna skriker över de grafitgrå klipporna i hopp om att hitta något att stoppa i sin glupska näbb.

Jag älskar havet. Doften, lugnet och kraften. Jag har tidigare spenderat en del tid under ytan i form av dykning och som passagerare på båt, men gick förra hösten en kurs för att kunna ta mig fram för egen maskin även ovanför vattenlinjen. Med mitt nya förarintyg i handen försöker jag nu att lära mig den inte helt enkla delen med den praktiska kunskapen. Då jag är född och uppväxt i en stad där det inte finns en tillstymmelse till havs- eller ens sjöutsikt är detta en relativt ny och oupptäckt del i mitt liv. Det finns många oskrivna lagar och kunskaper som man får lära sig den hårda vägen. Men skam den som ger sig. Och det går bättre och bättre. Respekt är nyckeln till mycket. Respekt för det stilla blå som på ett ögonblick kan förvandlas till rasande, skummande mörkt. Respekt för djurliv och natur. Respekt för andra människor i- och runt vattnet.

 

Det vackraste jag vet är skärgården i Bohuslän. Det är här jag tillbringar mycket av min lediga tid under sommaren. På grund av mitt arbete hamnar jag ofrivilligt ofta i diskussioner om den sjöfyllerilag som infördes för några år sedan. Den förste juni 2010 ändrade riksdagen sjöfyllerireglerna till sjöss genom att införa vägtrafikens 0,2 promille. Sjöfylleri är ett brott mot den svenska sjölagen och straffas med böter eller upp till två års fängelse. Som rattfylla på sjön. Som polis får man stå till svars för varenda lag som stiftats i Sverige de senaste hundra åren. Hur tänkte ni och varför?

 

Trots att polisen inte stiftar lagar är det mitt jobb att se till att de efterföljs. Trots att även jag ibland inte är helt av samma åsikt som lagstiftaren. Bland båtfolk är lagen om sjöfylleri mycket omtalad och diskuterad. Många hävdar att den förstör stora delar av båtnäringen samt en minskad båttrafik när det gäller fritidsbåtar. Många sjönära krogar upplever tomma lokaler och en minskad omsättning då de tidigare hade gäster som gärna tog ett glas vin eller en öl till maten, innan de tog båten hem igen. Det talas om överförmynderi och morallag.

 

Jag har personligen svårt att förstå varför man väljer att inte åka båt alls om man inte får dricka alkohol. Om man avstår njutningen från att vara på sjön för att man inte kan ta sig ett järn, får man nog ta sig en funderare på vad man egentligen är ute efter. Att omdömet försämras av alkohol är ju ingen nyhet för något.

Att däremot jämföra båt och bil och likställa de båda blir lite fel. Det går inte att jämföra vägar och hav. Och skulle man dra gränser lika skulle man kunna döma den berusade bilpassageraren som berättar vart föraren ska köra för rattfylleri. Det borde prioriteras andra saker. Som en lag på att använda flytväst och hårdare krav på att överhuvudtaget framföra en båt. Nu är det ekonomin som styr hastigheten. Du kan som helt ovan båtförare köpa en stor och fräck båt med starka motorer. Det är helt lagligt att framföra.

 

Att du sedan inte har koll på vare sig sjökort, sjömärken eller regler till sjöss är definitivt ett större problem än den som tar ett glas vin till räkorna på kobben.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER