Anna-Lena Mann

Män som slår finns överallt

Publicerad

Det första slaget tog i tinningen. Hon hade känt på sig att det snart skulle komma. Känt stämningen redan när han öppnat ytterdörren. Hört tonfallet och den anklagande stämman. Sett blicken. Innan hon föll mot bordskanten for den återkommande tanken genom hennes huvud: "Barnen! Vad händer med barnen om jag dör?"

Vid de följande slagen och sparkarna befann hon sig i ett omtöcknat tillstånd. Liggande i fosterställning med händerna över huvudet hörde hon hans röst som i en bubbla, vrålandes och spottandes de välbekanta kränkningarna och hoten.

Som ett stort svart monster fanns han över henne, runt henne. Hans kängor studsade mot hennes kropp. När han släpade in henne i sovrummet dragandes i håret var hon inte längre vid medvetande.

Enligt BRÅ, Brottsförebyggande rådet, anmäldes omkring 28 400 fall av misshandel mot kvinnor förra året. Drygt en fjärdedel av de som uppger att de råkat ut för våld har misshandlats av någon närstående.

Då kan man bara ana det mörkertal på de fall som aldrig anmäls. Där hot, slag och kränkningar hör till vardagen. Där kvinnan tiger, döljer och lider. Av rädsla, skam eller för att skydda barnen eller andra närstående. Varje år dödas ett antal kvinnor i Sverige av män som de lever tillsammans med. Män som de en gång varit förälskade i. Män som de ville vara nära och ge kärlek.

Frågan då som alla ställer. Men varför stannar hon kvar? Varför lämnar hon honom inte bara?

En man som slår sin kvinna har ofta börjat sin psykiska misshandel långt innan det första slaget. Genom att hitta fel på föräldrar, släktingar, vänner, bekanta och arbetskamrater börjar han att skärma av henne från omvärlden. Hon blir allt mer ensam och beroende av honom. Han bryter ned hennes psykiska tillstånd och trycker hennes självförtroende i bott.

Till slut, efter tillräckligt många övertygelser, börjar hon tro att det måste ju vara som han säger. Hon måste ju vara äcklig, korkad, värdelös och ful. Det måste ju vara så att hon förtjänar att få stryk. Det måste vara hennes fel. Och han blir ju så ledsen och ångerfull. Det var nog sista gången. Och ingen kommer ju ändå att tro henne.

Män som slår finns i alla samhällsklasser. Det kan vara grannen, arbetskamraten, släktingen eller någon i bekantskapskretsen.

Tyvärr finns det ingen mall på de som misshandlar. Kanske beror det på våld i hemmet i egna barndomen, missbruk, dåligt självförtroende, otillräcklighet, eget tillkortakommande, maktmissbruk eller bara ren ondska. Kanske en kombination. Jag vet inte. Men det jag är säker på är att ingen kvinna förtjänar att bli misshandlad av sin man. Ingen. Och skulden på den som misshandlar kan inte läggas på någon annan än individen som slår. Orsaker kan det finnas många, men ansvaret är bara hans.

Det finns många offer i en familj där det förekommer våld. Det kan även vara svårt som närstående att orka finnas, orka stötta och orka se nederlag när hon gång på gång förlåter och går tillbaka.

Det tar lång tid att bygga upp en styrka att våga lämna, att orka bryta upp. Och det krävs mod, hjälp, tålamod och stöttning. Våga se. Våga fråga. Kanske är det just din hjälp eller din fråga som gör att vågskålen väger över.

Att helvetet får ett slut.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida