Foto: Karin Malmhav
 Foto: Karin Malmhav

"Könet sitter i din hjärna"

Publicerad
Uppdaterad
GÖTEBORG. Snopp eller snippa spelar ingen roll. Det är i hjärnan ditt kön sitter.
- Det är så insnöat att prata om män och kvinnor. Hur kroppen är konstruerad är ointressant. Det är vad vi har mellan öronen som betyder något, säger professor Annica Dahlström.
I eftermiddag deltar Annica Dahlström på Hjärnans Dag i Göteborg. Där ska hon prata om skillnaderna mellan den manliga och den kvinnliga hjärnan. För drygt två år sedan gav hon ut boken "Könet sitter i hjärnan" och orsakade en hel del rabalder.
- Jag visste att jag skulle få kritik, det hade drabbat andra som sagt samma sak. Men det kändes väldigt angeläget att få ut den här kunskapen, säger Annica Dahlström.

Aggresiva och stridsvilliga

Det hon förmedlade i sin bok var många års samlad, internationell forskning om hjärnans konstruktion. Forskning som visar att det finns en klar skillnad mellan manliga och kvinnliga hjärnor.
- Manliga hjärnor är mer aggresiva, stridsvilliga och tävlingsinriktade. Kvinnliga är mer omhändertagande. Men den tydligaste skillnaden är att kvinnliga hjärnor tänder på män - och tvärtom, berättar Annica Dahlström.

Könet i hjärnan

Att det finns så många homosexuella är, menar hon, bevis på att könet sitter i hjärnan och inte i just - könet. Män kan ha kvinnliga hjärnor och kvinnor manliga.
- Det som bestämmer hur hjärnan blir är könshormonernas påverkan på fostret. Testikelanlagen producerar direkt testosteron som går till hjärnan och gör den manlig, förklarar Annica Dahlström.
- Men en väldigt stressad gravid mamma producerar också manligt hormon - och påverkar även flickfostrets hjärna.
- Dessutom kan flickan själv ha något fel på binjurarna och producera testosteron.

Dåliga på matte

Annica Dahlström har tidigare fällt andra kontroversiella uttalanden som att kvinnor med stora bröst är dåliga på matte.
- Det stämmer. Förmågan till matematiskt tänkande finns i testosteronet. Östrogenet däremot ger ökade fettdepåer och därmed stora bröst. Alltså hör stora bröst och mattekunskap inte ihop.
- Men självklart finns det alltid undantag. Jag känner själv en kvinnlig matteprofessor med jättestora bröst, skrattar hon.
Carin Linnér
Carin Linnér

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida