Bert Karlsson drömde om något udda till leklandet på campingen han driver i Ursand utanför Vänersborg.   Foto: Micael Ericsson

På nätet hade han läst om ullsvin.

- Det är svin som har ull på sig. Dom ser ut som får.

Tog 2,5 år

Han gick en match mot byråkratin innan saken var biff och de första sju svinen importerade.

- Från Ungern, via Danmark. Det tog två och ett halvt år, stönar han.

I köpet ingick en galt. Som inte har legat på latsidan efter ankomsten till nya hemlandet.

- Det har blivit två kullar. En för två veckor sen och en för en månad sen. Nu har vi lite över 20 ullsvin.

"Jag har en på gång"

Men Bert Karlsson är inte nöjd. Det fattas något innan besättningen, som han hyst in på en gård i Sollebrunn, är komplett:

- En galt till. Men jag har en på gång. Jag hoppas få hit den före jul.

Tanken är att ullsvinen ska bli till dubbel nytta. Först som gulliga lekkamrater för små barn. Och sedan som prima råvara i finare restaurangers kök.

En Stockholmskrog med stjärnstatus har visat intresse för svenskproducerat ullsvinskött.

"Tre gånger dyrare"

Priset på den eftertraktade råvaran vågar "Skara-Bert" inte spekulera i.

- Jag vet bara att i New York är kött från ullsvin tre gånger dyrare än vanligt griskött.

Har du själv smakat kött från ullsvin?

- Nej, men jag ska, så fort vi fått slaktat den första grisen.

Och när blir det?

- Det blir framåt jul.

Vad heter dina grisar?

- De heter Bert 1, 2, 3 och uppåt.

Suggorna också?

- Nej, de heter Berta, säger svinaherden Bert Karlsson.