OSANNOLIK TUR. Ett flera hundra meter brett område uppstod när motorvägen delade sig. Men ingen skadades i skredraset i Småröd i Munkedals kommun 2006. Foto: Christian ÖrnbergOSANNOLIK TUR. Ett flera hundra meter brett område uppstod när motorvägen delade sig. Men ingen skadades i skredraset i Småröd i Munkedals kommun 2006. Foto: Christian Örnberg
OSANNOLIK TUR. Ett flera hundra meter brett område uppstod när motorvägen delade sig. Men ingen skadades i skredraset i Småröd i Munkedals kommun 2006. Foto: Christian Örnberg
MYCKET VATTEN. FN:s klimatpanel menar att kustområden löper extra stor risk för översvämningar i framtiden. Foto: Anders YlanderMYCKET VATTEN. FN:s klimatpanel menar att kustområden löper extra stor risk för översvämningar i framtiden. Foto: Anders Ylander
MYCKET VATTEN. FN:s klimatpanel menar att kustområden löper extra stor risk för översvämningar i framtiden. Foto: Anders Ylander
SPÅRAT UT. Järnvägsvagnen blev en symbol för Smårödskatastrofen 2006. Med ökad nederbörd kommer risken för nya skred att öka i framtiden. Foto: Lars Erik LindenSPÅRAT UT. Järnvägsvagnen blev en symbol för Smårödskatastrofen 2006. Med ökad nederbörd kommer risken för nya skred att öka i framtiden. Foto: Lars Erik Linden
SPÅRAT UT. Järnvägsvagnen blev en symbol för Smårödskatastrofen 2006. Med ökad nederbörd kommer risken för nya skred att öka i framtiden. Foto: Lars Erik Linden
Så drabbar nya klimatet Västsverige.Så drabbar nya klimatet Västsverige.
Så drabbar nya klimatet Västsverige.
POPULÄR BIL. Norges just nu populäraste bil heter Tesla Model S. Det är en elbil som i mars sålde i 1 493 exemplar. Höga skatter på vanliga bilar är den norska regeringens medel för att få mer bränsleeffektiva bilar. Foto: Ludvig ThunmanPOPULÄR BIL. Norges just nu populäraste bil heter Tesla Model S. Det är en elbil som i mars sålde i 1 493 exemplar. Höga skatter på vanliga bilar är den norska regeringens medel för att få mer bränsleeffektiva bilar. Foto: Ludvig Thunman
POPULÄR BIL. Norges just nu populäraste bil heter Tesla Model S. Det är en elbil som i mars sålde i 1 493 exemplar. Höga skatter på vanliga bilar är den norska regeringens medel för att få mer bränsleeffektiva bilar. Foto: Ludvig Thunman
VATTENSKYDD. Utanför Älvsborgsbron kan det i framtiden byggas ett vattenskydd för att hantera den förmodade havshöjningen. Ett bygge som skulle kosta tiotals miljarder kronor. Foto: Anders YlanderVATTENSKYDD. Utanför Älvsborgsbron kan det i framtiden byggas ett vattenskydd för att hantera den förmodade havshöjningen. Ett bygge som skulle kosta tiotals miljarder kronor. Foto: Anders Ylander
VATTENSKYDD. Utanför Älvsborgsbron kan det i framtiden byggas ett vattenskydd för att hantera den förmodade havshöjningen. Ett bygge som skulle kosta tiotals miljarder kronor. Foto: Anders Ylander

Klimathoten som kan drabba Västsverige

Publicerad

GÖTEBORG. Skredkatastrofer, översvämningar mitt i centrala Göteborg och aggressiva kammaneter som slår ut kustfisket.

GT har med hjälp av ledande klimatforskare sammanställt vad man tror är de värsta framtida klimathoten mot Göteborg och övriga Västsverige.

30 november 1977 skakade marken under villasamhället i Tuve. Strax därpå gled hela området ner för sluttningen mot Kvillebäcken. Nio personer omkom, ett 30-tal skadades och 600 blev hemlösa då 67 hus krossades i en lerkrater i en av Västsveriges värsta skredkatastrofer någonsin.

Tuveraset var en följd av många dagars ihålligt regnande som gjort lerjorden mättad och är ett exempel på vad som kan komma som en följd av klimatförändringarna.

Och värre kan det bli. För forskarna i FN:s klimatpanel, IPCC, är överens - vi står inför stora klimatförändringar.

- Det är osannolikt att de är orsakade av något naturligt. Det är en klart mänsklig påverkan på klimatförändringarna, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) och en av huvudförfattarna bakom den nya rapporten från IPCC.

"Svåra påfrestningar"

Enligt rapporten som SMHI tagit del av har koncentrationen av växthusgaser inte varit så hög som den är nu på åtminstone 800 000 år. De skriver att de globala utsläppen ökar så mycket att om ingenting görs och utsläppen av växthusgaser fortsätter kommer temperaturen att öka med fyra grader innan slutet av detta sekel.

- I Sverige kanske till och med sex-åtta grader, säger Richard Klein och fortsätter.

- Riskerna är mycket större än de potentiella fördelarna med höjda temperaturer.

Även Lars Bärring, forskare på SMHI tror att en framtid där medeltemperaturen höjs blir mörk.

- Vi kommer få svåra påfrestningar på ekosystem, jord- och skogsbruk. Det är ingen rolig bild som målas upp, säger Lars Bärring.

Samtidigt kan värmen påverka människors hälsa.

- Vi har inte anpassat oss till förändringarna. Så varma sommardagar på upp till 38 grader kommer bli tufft för oss i väst, säger forskaren Lars Bärring.

Richard Klein är en av forskarna bakom IPCC:s rapport om klimatförändringarnas inverkan.Foto: Christian Örnberg
Enligt en artikel i Läkartidningen kan fler svenskar komma att dö i värmeböljor. Risken är störst hos äldre över 80 år, människor med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar samt ensamstående med funktionshinder som vistas mycket inomhus i byggnader som lagrar värme och har otillräcklig ventilation.

Dessutom kommer nederbörden i Sverige att öka, som en följd av ökad luftfuktigheten och avdunstning från havet. Nya skred, liksom de i Tuve, på E6:an i Munkedal eller norska Tromsö, kan då bli ett faktum.

- Det är framför allt områden med sluttande lermark och det finns framför allt i dalgångar som är extra utsatta. Den allra värst drabbade dalgången är Götaälvs dalgång, säger Bo Lind, ställföreträdande generaldirektör vid Statens geotekniska institut.

Värre i framtiden

På grund av en havsnivåhöjning kommer även kustområden, som Västsverige, vara extra hotat av översvämningar i framtiden, enligt IPCC. Redan nu är delar av Göteborg utsatta.

- Vid extremt högvatten så står en del partier med vatten på sig, säger Ulf Moback, landskapsarkitekt vid Göteborgs stad.

I framtiden blir det värre och då ligger hela centrala Göteborg i farozonen.

- Det är en nobelprisfråga, men en bra bit in på 2100, säger han om när i tiden det ligger.

Göteborgs kommun utreder nu vad man ska göra för att vara beredda när detta väl sker.

Lars Bärring ser en enda lösning för att undvika alla dessa följder av klimatförändringarna.

- Utsläppen måste ner - och det radikalt.

Gustaf Nilsson
Gustaf Nilsson
Sandra Divinyi
Sandra Divinyi

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER