Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har nu fått länsstyrelsens tillstånd att sätta upp nio stycken kameror. Foto: Kajsa Hallberg
Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har nu fått länsstyrelsens tillstånd att sätta upp nio stycken kameror. Foto: Kajsa Hallberg
Hoten på akutmottagningarna gör att allt fler kameror sätts upp för att övervaka det som händer. Foto: Sanna Dolck
Hoten på akutmottagningarna gör att allt fler kameror sätts upp för att övervaka det som händer. Foto: Sanna Dolck

Kameror ska övervaka akuten på sjukhuset

Publicerad

Hoten på akutmottagningarna gör att allt fler övervakningskameror sätts upp.

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har nu fått länsstyrelsens tillstånd att sätta upp nio stycken kameror.

– Det är inte konstigare än att ha det bussarna, säger Wille Alstermark, verksamhetschef för akutkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping

Sedan tidigare har sjukhusets akutmottagning tre kameror som är riktade mot väntrum, entré och reception.

Nu har länsstyrelsen beslutat att sjukhuset får sätta upp nio kameror eftersom det brottsförebyggande och säkerhetsfrämjande intresset väger tyngre än risken för intrång i enskildas integritet.

– Det är gamla kameror som behöver bytas nu, säger Wille Alstermark. Vi har ju andra ingångar till akutmottagningen också där vi behöver bättre övervakning.

Det är rätt ovanligt med fysiska angrepp på personalen utan det handlar mest om verbala hot.

Säkerhetsfråga

– Men det är en säkerhetsfråga både för dem som jobbar men även för patienter och anhöriga så att vi har koll på det som finns inne på akutmottagningen, säger Wille Alstermark. Många akutmottagningar upplever ju att det är ett ökat beteende med hot och våld.

Tror du att vetskapen om att man filmas gör att stämningen lugnas ned?

– Ja, det tror jag. Man har väl lite av de erfarenheterna av kameror ute i samhället också och jag tror att vetskapen om att det finns utrustning som övervakar tror jag kan lugna ned lite.

Kamerorna är fast monterade och gör att personalen i sina monitorer kan se vad som händer på akutmottagningen och uppmärksamma om något händer någon annanstans. Kamerorna är dessutom kopplade till överfallslarmet och går i gång när någon trycker på knappen.

– Tanken är att det ska bli en filmsekvens i samband med att någon utlöser larmet, säger Wille Alstermark. Sedan raderas det efter några timmar. Kamerorna fungerar som vanliga butikskameror.

Vad säger patienterna om att bli filmade?

– Vi har inte hört någonting, säger han. Men det är ju inte så att vi filmar inne på rummen. Det är inte konstigare än att man har det på en buss, som jag ser det, säger Wille Alstermark.

Förs diskussioner

I dag finns det ingen kameraövervakning på något av sjukhusen i Göteborg - Sahlgrenska, Mölndal och Sahlgrenska.

– Däremot har det diskuterats under en period, speciellt efter de många skottlossningarna som var för något år sen, säger Lisa Klang, kommunikationschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det förs fortfarande diskussioner men inget är bestämt eller beslutat.

Det är oklart när detta blir klart och under tiden använder sig sjukhuset av överfallslarm, ordningsvakter och låsta dörrar, precis som på Ryhov.

– De har ju byggt om till viss del och det ska byggas om ännu mer så att man har låsta passager, förklarar Lisa Klang. Man ska inte kunna ta sig ända in. Det är gjort en del men det kommer att bli mer.

Även på Sahlgrenska sker en kontinuerlig utbildning i att bemöta de besvärliga patienterna.

– Det kanske är många som blir aggressiva när de inte kommer till, men de är jätteskickliga att hantera de här människorna. Det får man lära sig både genom att arbeta och gå kurser.

Anette Fredriksson
Anette Fredriksson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida