Foto: Niklas Cederblom
 Foto: Niklas Cederblom

Julia och Emma om livet efter en våldtäkt

Publicerad

Emma Blomdahl, 24, träffade mannen som sedan våldtog henne på krogen. Julia Östfeldt, 19, hade en destruktiv relation med mannen som förgrep sig på henne.

De kämpar varje dag med sin historia, men har också upptäck att bilden av våldtäktsmän är allt för ensidig.

Därför har de nu startat föreningen "Tillsammans" för att krossa stereotypen om den okända våldtäktsmannen i den mörka parken.

Emma Blomdahl, 24, från Herrljunga träffade mannen som sedan skulle våldta henne efter en fest när vännerna sedan begav sig till krogen. De kysstes lite under kvällen på krogen, men hon ville inte gå längre. Han accepterade inte hennes beslut, berättar hon.

– Han drog ner mig i ett buskage och jag kände efter ett tag att han ville mer än mig. Jag sa till honom tre gånger att jag inte ville. Hans blick blev mörk och han svarade "jag känner att du vill, säger Emma Blomdahl.

Sen minns hon inte så mycket mer. Hon gick tillbaka in på krogen och sa till sina vänner att hon trodde att hon just haft sex utan att hon ville.

Den synliga statistiken

– Att jag blivit våldtagen fanns inte ens i mitt vokabulär. Det finns något som heter frozen fear, att man spelar död i sådana här situationer. Det är en överlevnadsinstinkt och jag tror att det är därför jag inte minns allt som hände.

Men på vägen hem från krogen fick Emma Blomdahl och hennes vänner syn på en polis. Då insåg hon att det hon just genomlidit kanske var värt en anmälan. Hon kördes då direkt till akutmottagningen på Södersjukhuset för våldtagna kvinnor, fick lämna ett förhör och prover togs.

– Men det tog extremt lång tid innan han som gjorde det förhördes. Och i och med bristen på teknisk bevisning lades undersökningen ner. Jag träffade inte ens åklagaren.

Emma Blomdahl är en del av den synliga statistiken. En av de 6000 anmälningar om våldtäkt, men också en av de 5000 fall där det aldrig väcktes något åtal.

"Det var mitt fel"

I gruppterapin på Södersjukhuset i Stockholm träffade hon Julia Östfeldt. Hon är också en del av den synliga statistiken, för mörkertalet är stort.

I hennes fall var det en man hon hade en destruktiv relation med som förgrep sig på henne.

– Han bröt ner mig psykiskt och fick mig att tro att allt han gjorde mot mig var mitt fel. Jag utsattes för både fysiskt och sexuellt våld. Hade alltid blåmärken, men tänkte att det var mitt fel och att det inte var något konstigt, absolut inte våldtäkt.

Tillslut var det hennes bästa kompis som sa till henne att anmäler inte du så anmäler jag. Och efter ett bråk där Julia Östfeldt fick skydd hemma hos sin chef anmälde hon honom.

– Han dömdes för grov misshandel, misshandel och olaga hot i tingsrätten, men rättsprocessen är fortfarande i gång i och med hovrättsförhandlingarna, säger Julia Östfeldt.

Vill berätta

Deras historier förde dem samman och likaså deras insikt om den i många fall skeva bild som finns kring brottet våldtäkt. Därför har de nu startat föreningen Tillsammans.

– Genom detta vill vi sprida kunskap kring sexuellt våld. Det började med en fotoutställning men vi insåg att det fanns en så stor efterfrågan att vi började föreläsa, säger Emma Blomdahl.

Målet är att förändra bilden av ordet våldtäkt. Att visa att det inte alltid är en okänd gärningsman som våldtar på en mörk skogsväg. Att det faktiskt kan vara ens partner, någon man känner eller någon man just börjat lära känna.

– Det viktigaste för oss är att få komma ut till skolor, och att alla de som föreläser själva har upplevt detta brott. Vi vill förändra bilden och de fördomar som finns. Vi har ju själva varit där. Där då man inte inser att man blivit våldtagen, att man inte förstår på grund av de normer och regler som byggts upp, säger Emma Blomdahl.

Maya Dahlén Persson
Maya Dahlén Persson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER