Mariya Voyvodova. Foto: Magnus Gotander
Mariya Voyvodova. Foto: Magnus Gotander

"Jag ser med oro på att hatbrotten ökar"

Publicerad

TORSLANDA. Allt fler hatbrott - den dystra verkligheten tror det biträdande kommunalrådet Mariya Voyvodova (s) på i framtiden.

Hon säger att Göteborgs kommun jobbar för att förebygga attacker mot människor med invandrarbakgrund. Men man gör inte tillräckligt.

– Vi gör redan mycket, men det räcker inte, säger Mariya Voyvodova.

Torslanda har under flera år haft stora problem med högerextremism.

I maj i fjol blev det extra tydligt då flera invånare med invandrarbakgrund fick affischer med rasistiska budskap klistrade på sina ytterdörrar och affärslokaler.

– Jag ser med oro på att hatbrotten ökar i vårt samhälle, säger Mariya Voyvodova (s), biträdande kommunalråd som är ansvarig för frågor kring mänskliga rättigheter.

Hon känner dock inte till detta specifika fall.

– Det är fruktansvärt, säger Mariya Voyvodova och berättar att de jobbar mycket med att förebygga så att sådant här inte ska inträffa.

"Ett långsiktigt arbete"

Men hon tror inte att det finns någon snabblösning på problemet.

– Det är en fråga som vi inte kan lösa under en mandatperiod. Det kräver ett långsiktigt, strategiskt och strukturellt arbete med mänskliga rättigheter, säger Mariya Voyvodova och fortsätter.

– Vi gör redan mycket, men det räcker inte. Exempelvis är skolan oerhört viktig. Rasismens värsta fiende är kunskap och kunskap krävs för att säga ifrån. Det är därför viktigt att skolan med värdegrundsarbete motverkar att ungdomar rekryteras till rasistiska organisationer och extremistiska rörelser.

I just Torslanda jobbar man med Toleransprojektet, som har sitt ursprung i Kungälv som även de har haft stora problem med nazistiska grupperingar.

– Arbetsmetodiken inom Toleransprojektet riktar sig till skolan och integreras i skolundervisningen. Modellen tillämpas för tillfället på Torslandaskolan och Trulsegårdsskolan i stadsdelen Västra Hisingen.

Polisen startar ny hatbrottsgrupp

Mariya Voyvodova vill att Göteborg ska fortsätta jobba med projektet även i år.

– Vi startade projektet förra året just på grund av att vi ser rasistiska rörelser växa fram, särskilt i vissa delar av Göteborg.

Ett annat steg i rätt riktning är den hatbrottsgrupp på polisen i region väst som kommer att startas upp nu efter årsskiftet.

– Det är välkommet. Den gruppen kommer att ligga under polisen och jobba för att identifiera hatbrott och se till att människor som begår hatbrott döms för det. Det är ett viktigt steg framåt, säger Mariya Voyvodova.

Varför har det inte blivit av tidigare?

– Jag kan tyvärr inte svara på det. Vad jag vet är det något som alla partier har längtat efter. Det är något som vi har efterfrågat från den gamla regeringen, och nu äntligen har den nuvarande regeringen med Anders Ygeman (reds. anm. inrikesminister) i spetsen sagt att hatbrott måste tas på allvar och polisen i Göteborg får äntligen en egen enhet mot hatbrott. Det tycker jag är bra.

Sandra Divinyi
Sandra Divinyi

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida