Jacob och Saymom Neves har i flera år kämpat för att få adoptera. Nyligen fick de beskedet att de blivit godkända: "Vår unge är så efterlängtad." Foto: Anna Edlund
Jacob och Saymom Neves har i flera år kämpat för att få adoptera. Nyligen fick de beskedet att de blivit godkända: "Vår unge är så efterlängtad." Foto: Anna Edlund

Jacob och Saymom gör historisk adoption

Publicerad

Efter flera års kamp har de fått det stora glädjebeskedet.

Göteborgarna Jacob och Saymom Neves blir historiska som det första svenska par som genomför en samkönad utlandsadoption.

– Vi trodde att det skulle vara helt stopp. Vår unge är så efterlängtad, säger Jacob Neves.

Jacob och Saymom Neves, båda 29 år, började den långa processen för att få adoptera för drygt tre år sedan.

– Vi började den obligatoriska föräldrautbildningen vintern 2012, men i och med att den är väldigt inriktad på heteropar fick vi lite avsmak från det, säger Jacob Neves.

Paret lade planerna på att skaffa barn tillfälligt på is. Men då Saymom är född i Brasilien fanns möjligheten för dem att göra en så kallad enskild adoption, som Aftonbladet tidigare skrivit om.

En sådan går att göra om någon av föräldrarna har kopplingar till det aktuella landet.

Fick ansökan godkänd

Makarna Neves kunde ställa sig i den brasilianska adoptionskön och nu, ett drygt år senare, har de fått sin ansökan godkänd.

Det har krävts mycket slit.

– Brasilien är ett väldigt långsamt och komplicerat land och det är så många steg i processen. Vissa gånger har det varit väldigt tufft och vi har känt att "nej, snart skiter vi i det här." För att vi inte orkade med det psykiskt, säger Jacob Neves.

Vad är det som gjort att ni ändå orkat?

– Vi fick verkligen ta oss samman. Alla som adopterar går igenom en process som är tuff och detta har varit vår enda chans att få barn. Då kan vi inte stressa fram det.

"Kan bli i morgon"

När de får åka ner till Brasilien och hämta sitt barn vet de ännu inte. De går i väntans – och längtans – tider.

– Det kan bli i morgon, det kan komma om en vecka. Det är ingen som kan säga när ett barn föds, men vår unge kommer att få jättemycket kärlek. Det sägs att adopterade har en graviditet som en elefant. Den är dubbelt så lång, vilket gör att vi kanske väntar ännu mer, säger Jacob Neves.

Genom att berätta om sin och Saymoms resa för att få sitt efterlängtade barn hoppas Jacob Neves kunna inspirera andra i samma situation.

– Det vi vill få ut är att det inte är helt kört för samkönade att adoptera. Är man ett par där den ena har en bakgrund i ett annat land kan man adoptera den vägen och jag tror inte att det är så många som tänkt på det, säger han.

Hur känns det att bli pappa nu?

– Vi diskuterar och tänker mycket kring hur vi ska uppfostra barnet. Men det är som min syster säger, att det som ni tänker nu innan barnet kommer om hur ni ska uppfostra det, blir sällan så. Hon menar att mycket av sådant man tänker man ska göra inte alltid blir så. Med glimten i ögat.

– Det första jag vill göra är att skydda mitt barn och förklara om allas lika värde. Folk skriver i kommentarer att "stackars barn, det kommer inte kunna välja sina föräldrar." Men när en kvinna är gravid och får barn, den ungen väljer väl inte heller sina föräldrar?

Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida