Vattenexperten Lena Blom leder mångmiljonprojektet som nyligen beviljats 22, 5 miljoner kronor av EU. Tillsammans med 18 partners från Sverige, Norge och Danmark ska hon främst stoppa virus från att förstöra vårt dricksvatten. Foto: Anders Ylander
Vattenexperten Lena Blom leder mångmiljonprojektet som nyligen beviljats 22, 5 miljoner kronor av EU. Tillsammans med 18 partners från Sverige, Norge och Danmark ska hon främst stoppa virus från att förstöra vårt dricksvatten. Foto: Anders Ylander

Hon räddar vårt dricksvatten

Publicerad
Uppdaterad
Här är kvinnan som ska säkra dricksvattnet I Sverige, Norge och Danmark. Lena Blom leder ett mångmiljonprojekt värt 45 miljoner kronor. Målet: Stoppa virus från att förstöra vårt dricksvatten.
Hon är kemitekniker från Chalmers och doktor på metaller i vatten.
Lena Blom jobbar normalt vid kretsloppskontoret i Göteborg. Från april leder hon det nordiska samarbetsprojektet VISK. Ett projekt som har en total budget på nästan 45 miljoner kronor under tre år och som nyligen beviljades ett EU-bidrag på 22, 5 miljoner.

Svårare än bakterier

Syftet är främst att förhindra att virus kommer ut i ländernas dricksvatten. Risken för detta ökar ytterligare när klimatet blir varmare och nederbörden ökar.
Virus, jag trodde bakterier var det största hotet?
- Fast det är vi redan duktiga på att ta bort, säger Lena Blom. Men virus är så små och mer klortåliga och kan slinka igenom i större grad.
Men hur kommer viruset ut i dricksvattnet?
- Främst genom avloppsnätet. I Göteborg får vi dricksvattnet från Göta älv och där finns det kommuner uppströms. När det regnar mycket riskerar avloppsvattnet från dessa att breddas, det vill säga att orenat avloppsvatten kommer ut i dricksvattnet.
Ett exempel på detta är utbrottet av vinterkräksjuka i Lilla Edet förra året. 20- 25 procent av invånarna insjuknade. Roten till det onda, caliciviruset, fanns sannolikt i dricksvattnet från Göta älv. Den händelsen födde idén om ett nordiskt samarbete.

Mer vattenskydd

- Lilla Edet blev en väckarklocka för oss, säger Lena Blom. Nu vill vi ta ett helhetsgrepp och göra hela vattenreningen och hela dricksvattenssystemet bättre och säkrare.
Hur då?
- Vi vill samla kompetensen och här är många experter involverade. I Norge har de till exempel bara ett enda laboratorium för dricksvatten. De är beroende av oss.
- Vi vill också hitta snabbare metoder för att spåra virus. Analyserna tar för lång tid i dag.
- Dessutom vill vi utöka vattenskyddsområdena. På sikt vill vi ha ett vattenskyddsområde ända upp till Vänern. Det ger oss starkare maktmedel och större kontroll. Men det är egentligen ett separat projekt.
Marie Hebelius Svahn
Marie Hebelius Svahn

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER