"Vi lägger en dryg halv miljon på varje utbildningsplats per sjuksköterska och vi utbildar 4 000 då 2 000 söker norsk legitimation" säger Outi Luiro, d för vårdföretaget Zest Care AB. Foto: Ernst Henry Photography
"Vi lägger en dryg halv miljon på varje utbildningsplats per sjuksköterska och vi utbildar 4 000 då 2 000 söker norsk legitimation" säger Outi Luiro, d för vårdföretaget Zest Care AB. Foto: Ernst Henry Photography
Hälften av alla nyutexaminerade sjuksköterskor söker norsk legitimation. Foto: Robin Aron
Hälften av alla nyutexaminerade sjuksköterskor söker norsk legitimation. Foto: Robin Aron

Hon försöker stoppa massflykten till Norge

Publicerad

Outi Luiro är kvinnan som tänker stoppa massflykten av svenska sjuksköterskor till Norge.

I dagsläget söker hälften av alla nyutexaminerade sjuksköterskor norsk legitimation.

– Det här känns inte samhällsekonomiskt bra, säger Outi Luiro, som är vd för vårdföretaget Zest Care.

Hallandsposten skrev under lördagsmorgonen att Varbergs sjukhus tvingas lösa sin bemanningskris genom att hyra in sjuksköterskor från Litauen. Samtidigt massflyr svenska sjuksköterskor till grannlandet i Väst. Outi Luiro, sjuksköterska i grunden och i dag vd för vårdföretaget Zest Care, vill nu sätta ned foten för att få hem svenska sjuksköterskor från Norge och behålla de som utbildar sig.

– Det är helt vansinnigt resursslöseri som vi har. Vi lägger en dryg halv miljon på varje utbildningsplats per sjuksköterska och vi utbildar 4 000 då 2 000 söker norsk legitimation. Det här känns inte samhällsekonomiskt bra, säger hon.

Sjukvårdsbemanningsföretaget har fått utmärkelsen som "Sveriges bästa arbetsgivare" två år i rad. I stället för att få sin anställning hos exempelvis landstinget erbjuder vårdföretaget sjuksköterskor samma arbetsvillkor i Sverige som i Norge.

"Ständig underbemanning"

Under fredagen hölls en manifestation med sjuksköterskor vid norska gränsen vid Strömstad.

– Vi ska skapa ett brus om det här för att få hem våra sjuksköterskor. Sjuksköterskor älskar sitt arbete men de älskar inte sin arbetsgivare, därför väljer de att jobba i Norge i stället, säger hon.

Hon berättar att Sverige just nu befinner sig i en enorm sjuksköterskebrist och att det är över 50 procent högre sjukfrånvaro här än i en privat verksamhet.

"En dröm"

Den största bristen här är att de är ständig underbemanning. Man förlorar sjuksköterskor till andra arbetsgivare. Man har skalat bort mycket på sjukhusen, som gör att sjuksköterskorna tillslut inte hinner med sin kärnuppgift, säger hon.

Outi Luiros förhoppning är att få ett startskott och skapa debatt och opinion för att få människor att jobba i Sverige.

– En dröm för mig hade varit att man inte hade behövt stänga några vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist, säger hon.

Josefine Olausson
Josefine Olausson
Sanna Wikström
Sanna Wikström

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida