Att skräpet i havet ställer till det för många är helt klart.
Djurlivet blir drabbat genom att fåglar får i sig plast eller att sälar och andra djur snärjs av linor och band. Även fiskenäringen drabbas.
Under flera år har ett projekt pågått i länderna kring Nordsjön där skräp samlats in av fiskebåtar i området.
Under en à två timmar i veckan har varje båt rensat nät från bråte från havet.

Kostsamt

Sammanslutningen KIMO (Kommunernas Internationella Miljö Organisationer), där även västsvenska kommuner ingår, har räknat ut att det kan kosta upp till 30000 pund per båt i förstörd utrustning per år på grund av bråte som fastnar.
Av skräpet som dumpas från fartyg, alltifrån små båtar till handelsfartyg, sjunker 70 procent till botten. 15 procent blir flytande och resten flyter upp på våra stränder.
Sjöfarten sysslar alltså med medveten nedskräpning?
- Ja, det gör de, säger en fartygsanställd GT pratat med. Men allt är oerhört hårt reglerat i IMO-lagstiftningen.

Nästan allt får kastas

Allt får slängas utom plast, bara båten befinner sig i rätt område och att det förs en korrekt loggbok över dumpningen.
På alla fartyg finns det en lista där det står hur långt bort man måste vara för att få slänga ett specifikt avfall överbord.
- På svenska båtar har det varit stenhårt, men jag kan tänka mig att det inte är likadant på till exempel båtar från östländerna, säger GT:s sagesman.
Järnskrot och kemikalier dumpas mitt i Atlanten. Uppfattningen är att på sikt försvinner det, framför allt lättflyktiga kemikalier.