"Tänk dig att du frågar en jude och en arab om vem som har rätt till det land som nu heter Israel. Skriv vad du tror att de svarar och hur de motiverar sin åsikt. Varför tänker flickan spränga sig själv och andra i luften?" En läxa för årskurs nio.
"Tänk dig att du frågar en jude och en arab om vem som har rätt till det land som nu heter Israel. Skriv vad du tror att de svarar och hur de motiverar sin åsikt. Varför tänker flickan spränga sig själv och andra i luften?" En läxa för årskurs nio.

Här är den rasistiska skolboken: "Rent hat"

Publicerad

GÖTEBORG. Sara Bessa skulle hjälpa sin bror med religionsläxan.

I stället möttes hon av en bild där man skulle svara på varför en arabisk flicka skulle spränga sig själv i luften.

– Detta spär på så många fördomar om araber och muslimer som blodtörstiga barbarer som hatar judar. Det är inte så det är.

Sara Bessas inlägg på Instagram sprids nu på sociala medier. På torsdagseftermiddagen kom hennes bror, som går i årskurs nio på en skola i Göteborg, hem från skolan med en läxa som fick henne att rasa:

"Tänk dig att du frågar en jude och en arab om vem som har rätt till det land som nu heter Israel. Skriv vad du tror att de svarar och hur de motiverar sin åsikt. Varför tänker flickan spränga sig själv och andra i luften?"

– Jag är palestinier och jobbar mycket med palestinafrågan. Så fort jag fick papperet i handen fick jag ont i magen. Det skulle vara religionskunskap men ändå hade de med politik i det. Jag har kämpat för den här frågan varje dag i större delen av mitt liv. När jag läste detta så känner jag att det blir nästan bortkastat, säger Sara Bessa.

Hon upprörs bland annat över att de ställer en jude och en arab mot varandra. Men kanske mest upprörande tycker hon är kommentaren om flickan som ska in i en buss och där spränga sig själv och de andra i luften.

– Det är en sådan islamofobi här. Det blir nästan som att hon ska försvara sitt sprängande i luften med ett korancitat som inte finns. Så som jag känner. Vill man ha balans så kan man sätta honom i en situation där han ska agera på något sätt inte som neutral, säger Sara Bessa och fortsätter.

– Samtidigt väljer man att ta en flicka i stället för en arabisk man. Det säger "kolla hur farliga araberna är, till och med deras små barn är farliga och satanistiska". Det finns inget rum att diskutera om denna flicka vill ha fred.

Boken trycktes redan 2004 och att det funnits ute så länge skrämmer Sara Bessa.

– Jag sitter och tänker hur många familjer och barn som fått hem det här papperet. Att veta att detta smyger sig in i de svenska hemmen genom skolan... Det gör mig ledsen.

Hon hade tänkt kontakta läraren men hennes bror sade ifrån. Hon kommer dock att kontakta skolans rektor och förlaget.

– Hur har de kunnat komma undan med det här i tio år? Vem kollar på utbildningsmaterialet i skolan i dag?

GT har försökt att nå förlaget samt skolans rektor.

Sandra Divinyi
Sandra Divinyi

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida