Torsten Fensby är boråsaren som vigt 20 år av sitt liv till en global strid mot skattesmitare. Foto: SVT
Torsten Fensby är boråsaren som vigt 20 år av sitt liv till en global strid mot skattesmitare. Foto: SVT
"För Sverige är min uppfattning att det handlar om 500 miljarder icke transparanta pengar, pengar som ligger gömda. Det behöver inte vara rent olagligt, det kan vara i gränslandet också", säger Torsten Fensby.

"För Sverige är min uppfattning att det handlar om 500 miljarder icke transparanta pengar, pengar som ligger gömda. Det behöver inte vara rent olagligt, det kan vara i gränslandet också", säger Torsten Fensby.

Han har stridit mot skattesmitare i 20 år

Publicerad

Torsten Fensby är boråsaren som vigt 20 år av sitt liv till en global strid mot skattesmitare.

Nu ger jobbet frukt, men det har varit en tuff resa.

– När jag jobbade på OECD med de här frågorna så var jag ständigt rädd för att få ett skott i nacken.

55-åringen från Borås har arbetat med att få till stånd avtal med så kallade skatteparadis. Så att till exempel Sverige ska kunna få reda på om dess medborgare har obeskattade inkomster där.

– Och nu är vi i mål vad gäller den biten. Vi har avtal med alla länder i dag, konstaterar Fensby nöjt.

Det har fått till följd att ett stort antal svenskar tagit chansen att begära "självrättelse": att deklarera tidigare dolda tillgångar för att slippa straff.

SVT:s Uppdrag Granskning har fått fram namnen på en stor majoritet av de 9 800 svenskarna som begärt självrättelse och valde att publicera en del av i onsdagskvällens program, där Torsten Fensby är intervjuad i flera sekvenser.

Vi når västgöten som bor i franska alperna strax innan programmet sänds och får en längre intervju om jobbet som lett fram till svenska staten hittills kunnat casha in 1,8 miljarder kronor.

Från Borås till Frankrike

Fensbys resa från Borås till trakten av Grenoble i Frankrike där han nu är bosatt har kantats av passionerat jobb, med stora inslag av dramatik.

Torsten Fensby och de grupper han arbetat med i bland annat OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och Nordiska Ministerrådet har utsatts för mycket starka påtryckningar.

55-åringen pluggade juridik i Uppsala innan han fortsatte med studier i USA.

– Jag blev medlem i New Yorks advokatsamfund innan jag flyttade tillbaks till Sverige. Det blev fem år totalt i skattedomstol, på riksskatteverket och finansdepartementet.

Sedan 1996 har han bott i Frankrike. Tio av åren hade han OECD som arbetsgivare, därefter blev det åtta år på Nordiska Ministerrådet.

Förhandlade fram avtal

Hela tiden har arbetats fokus varit att täppa till kryphål för skattesmitare.

– På OECD handlade det mest om att förhandla fram politiska åtaganden, att förhandla med finansiella offshore-centra, så kallade skatteparadis. Det höll jag på med i många år.

– Vi förhandlade fram ett stort antal åtaganden, innan jag började på Nordiska Ministerrådet.

– Där förhandlade vi de konkreta avtalen. Och vi har alltså förhandlat fram ett komplett nätverk av avtal med alla finansiella offshore-centra i världen.

Så det finns inga ställen att smita undan skatt för svenskar längre?

– Det hänger ju ytterst på hur pålitliga de är, givetvis. Det går inte att komma ifrån. Det går inte att dra alla offshorecenter över en kam, men de mer seriösa som Jersey och Guernsey till exempel har vi ett utmärkt samarbetet med i dag.

Vad är det som har drivit dig?

– Jag har inget riktigt bra svar. Men det handlar ju i grund om att min vilja är starkare än min rädsla...

– Jag är okorrumperbar, totalt okurrumperbar.

– Jag är rädd ofta... På OECD var jag rädd för mitt liv. Vi hade amerikanska organisationer efter oss som hotade oss.

Maffian..?

– Nej men organisationer som finansieras av mycket inflytelserika personer.

– Även under den Nordiska tiden motarbetades vi.

– Jag har varit konstant nedläggningshotad. Den enhet på OECD jag jobbade med, vi visste aldrig om vi hade kvar jobbet dagen efter. Det var förtäckta hot och de försökte diskreditera oss precis hela tiden.

500 miljarder kronor gömda

Arbetet som Fensby och hans kolleger gjort kommer inte bara Sverige och Norden tillgodo. Det är många nationers skattkistor som får påfyllning.

Vilka pengar handlar det om?

– För Sverige är min uppfattning att det handlar om 500 miljarder icke transparanta pengar, pengar som ligger gömda. Det behöver inte vara rent olagligt, det kan vara i gränslandet också.

Dom som bestämt sig för att betala skatt nu, är det bara toppen på ett isberg?

– Jag skulle vilja säga så här, det är dom hederligaste, dom som har dåligt samvete, som nu har betalat via självrättelse.

Ser du dig själv som en hjälte?

– För det första är det inte bara jag själv. Vi är flera som jobbat, det är aldrig en person, tar en person hela äran är han oärlig. Jag har varit frontperson, men det finns många personer, min chef på OECD som såg till att vi inte blev nedlagda under OECD-tiden till exempel.

Vilka ville lägga ner er?

– Många. Senatorer i USA ville dra in hela bidraget till OECD för att lägga ner vårt arbete. Men jag har blivit motarbetad av många, även i Sverige.

– I Sverige får jag inte jobb någonstans. Det har gått för fort, för bra med för många konkreta resultat. Jag får inte jobba med de här frågorna på offentlig nivå.

Mycket arbete kvar

Därför har Torsten Fensby i stället påbörjat arbetet med en bok som han sitter och jobbar med i Frankrike.

Hans drivkraft, att ta fajten med skattefusk och det han kallar "aggressiv skatteplanering", finns kvar.

– Om jag bara får finansiering kommer jag att kunna fortsätta det här arbetet.

– Det finns mycket kvar att göra.

Björn Lindsten
Björn Lindsten

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida