GÖTEBORG. Kim, 27, kommer aldrig hem till sambon efter festnatten på Nivå.
I stället ligger han sönderslagen på en brits hos polisen på Aminogatan.
26-årige Emil hamnar på samma ställe sedan vakterna misshandlat honom i en trappa.
Läs deras berättelser om festkvällen som slutade i en fyllecell.
I måndags väckte kammaråklagare Ann-Sofie Prahl åtal mot tolv dörrvakter.
Samtliga hade jobbat på nattklubbarna Nivå och Push på Avenyn i Göteborg.
Förundersökningen visar på en systematisk misshandel mot gäster som vågat käfta mot vakterna, som ansetts som för fulla eller stuckit ut på annat sätt.
I slutna rum, ofta i klubbarnas källare, misstänks dörrvakterna ha slagit, kränkt och förnedrat sina offer. Övergreppen ska ha pågått under flera år.
Samtliga nekar till brott och är i dag försatta på fri fot. Rättegången hålls i höst.
I dag vet inte Kim vad som upprör honom mest. Den misshandel som vakterna utsätter honom för eller den nonchalans som polisen visar när de sätter honom i fyllecell i stället för att köra honom direkt till sjukhus.
- Han hade hjärnskakning, var blåslagen över hela kroppen, och helt groggy, intygar flickvännen Sandra.
Kim är en av de första i polisutredningen som råkar illa ut på den beryktade klubben. En utredning som innehåller en härva av anklagelser och motanklagelser och där ingen av målsägarna är helt nyktra.
Tack vare Kims och många andras anmälan tvingas polis och åklagare till slut reda ut anklagelserna om kraftigt övervåld från vakterna på nattklubbarna Nivå och Push.
- Det hade inte funnits en chans att komma vidare om man varit ensam, konstaterar Kim.
Övergreppet mot honom inträffar i oktober 2008. Kim är på nattklubben Nivå på Kungsportsavenyn tillsammans med tre kompisar. Han gillar stället, har haft mycket trevligt där tidigare.
Händerna fjättrade
Den här kvällen är inget undantag. Strax efter midnatt tycker killarna det är dags att gå hem. Kim går först nerför trapporna. Full och glad, men varken aggressiv eller högljudd, poängterar han.
Sen minns han inget mer.
I nästa minnesbild ligger han i ett rum med händerna fjättrade i handbojor.
- Jag fick ta emot en massa slag mot huvudet och kroppen.
Blir sparkad i magen
Någon sparkar honom dessutom i magen. Kim kryper ihop, kräks och försöker skydda ansiktet så gott det går.
Bilder i förundersökningsprotokollet på det igenmurade högerögat och sparkmärket i pannan visar att han misslyckades.
Två anställda står nu åtalade för grov misshandel. En av dem är vaktchef och misstänkt för en rad andra brott i utredningen. Samtliga nekar.
Deras förklaringar ser ungefär likadana ut som i övriga fall: Gästen var full och stökig, gapig, oförskämd och hotfull.
Kim påstås ha knuffat en vakt. Han har hotat personalen med Hells Angels och till och med sagt att han ska skjuta en av vakterna. Och skadorna, de kan han ha fått i polisbilen.
Kim ler lite och skakar förundrad på huvudet.
- Jag har absolut inga kontakter med HA. Och hur arg jag än var på poliserna så slog de mig inte.
Polispatrullen hittar Kim i ett rum nedanför trappan vid garderoben, i rapporten står det att han är stökig och skrikig. De ser märkena i ansiktet men bedömer inte att han behöver sjukhusvård.
- Klart jag skrek när de slog mig så, protesterar han.
Kim låses in i en fyllecell på Aminogatan i Mölndal. Han är förtvivlad och upprörd och ringer på klockan, igen och igen.
- Till slut stängde de av den.
Kim kräks på nytt, han känner yrsel och har ont i huvudet.
Anmäler vakterna direkt
Morgonen därpå släpps han ut, gör omedelbart en anmälan mot vakterna om misshandel och en mot poliserna för tjänstefel. Han körs till akuten i Mölndal där flickvännen oroligt väntar. Kim tas inte emot utan hänvisas till Östra sjukhuset.
En rad undersökningar görs och läkarna grälar på honom. Varför har han inte kommit tidigare...???
Kim har tur. Han har visserligen fått en hjärnskakning, men klarat sig utan frakturer. Listan över svullnader och blånader är lång i rättsintyget. Läkaren vittnar om trubbigt våld, upprepade slag och kraftig fasthållning.
I dag är Kim fysiskt återställd, men lever fortfarande med sin rädsla.
- Jag är på helspänn varje gång jag är ute på krogen.
Emil, 26, har också haft en glad kväll på Nivå. Han är van vid storstadsliv. Har jobbat som festfixare och hört rykten om hur somliga ordningsvakter bär sig åt när de jobbar i dörren.
Blir inte insläppt igen
Det är juldagsnatt 2008 och fullt av ungdomar i rörelse på stan. Emil säger att han är berusad men helt medveten om vad han gör. Han går ut en stund för att hämta några kompisar och vill in igen. Vakterna säger att han är för full.
- Men det var inte det som var problemet, det var tumult där utanför, minns Emil.
Han ber att få hämta sin jacka, men nekas.
- Jag blev väldigt arg. De var flera minusgrader ute och jag hade bara en t-shirt på mig!
Vaknar upp i källaren
Emil kliver över repet. Vakterna sänker honom direkt och lägger handfängsel på honom.
Sedan dras han in i huset av tre vakter, får ett slag eller slår i huvudet, tuppar av och vaknar upp i källaren.
- Jag kunde se trappan till baksidan och där satte de mig, säger han
Emil reser sig upp. En vakt ger honom en "pushkick" i bröstet (Lägger foten mot bröstet och trycker till) varpå Emil ramlar bakåt i trappan, slår upp huden på båda armbågarna så blodet rinner.
- Ändå blir jag inte rädd. Jag vet att många kompisar har sett mig där uppe, jag är mitt i stan och känner mig väldigt hemma.
- Jag visste att de ville göra mig så pissrädd att jag grät, det är så de funkar.
Den tillfredställelsen vill Emil inte ge dem. Han står på sig, kaxar tillbaka.
Då sparkar en av vakterna isär hans ben och ger honom en rejäl spark rakt i skrevet. Hårt.
Emil tappar allt. Då blir han riktigt rädd, kryper ihop, kvider och gråter av smärta.
Emils egen teckning här intill visar i vilket utsatt läge han befinner sig.
Sekunderna därefter händer något uppe på gatan. Två vakter rusar upp och Emil blir ensam kvar med en plågoande tills polisen kommer.
Emil anklagar direkt vakterna för misshandel. Ingen lyssnar. I stället trycks han upp mot väggen, beläggs med polisens bojor och förs iväg för tillnyktring.
Rena kriget på Avenyn
Under tiden har fem kompisar fått veta att Emil tagits, försökt frita honom och själva belagts med handfängsel. Vakterna beskriver tumultet på Avenyn som rena kriget. De säger att de själva misshandlas av folk på gatan.
Vaktchefen, en av de åtalade, kommer inte ihåg Emil överhuvud taget. Hans kollegor hävdar i förhören att Emils kompisar är fotbollshuliganer, att de tillhör Wisemen och att de är väldigt hotfulla. Emil småskrattar.
- Wisemen?! Jag tror inte att någon av dem ens kollar på fotboll. Det här är snälla killar som pluggar på Chalmers.
Samtliga tolv åtalade vakter i målet nekar till allt de anklagas för. En man väljer att prata med GT, men vill vara anonym. Han jobbade fyra månader inomhus på Push och Nivå och är åtalad för ett fall av misshandel.
"Jag blir bestört"
- Som ordningsvakt och medmänniska blir jag bestört när jag hör att man misskött sig så totalt, säger han. Under den tiden jag arbetade där hörde jag aldrig talas om att man tog ner folk i källaren.
- Därför har jag svårt att tro att så många utsatts. Varför?? Det ger ju dålig reklam för stället. Jag hörde aldrig en viskning om detta, men jag vill inte säga att det inte har hänt. Fotnot. Emil är ett fingerat namn.