Resorna är förkastliga ur miljösynpunkt, Sverige förlorar dessutom enorma skatteintäkter och på sikt jobb i bryggerinäringen/Systembolaget, så vad gör regeringen?
– Sveriges regering har bestämt sig för en restriktiv alkoholpolitik och för att sänka alkoholkonsumtionen, de viktigaste verktygen för denna politik är relativt höga priser och begränsad tillgång. Skulle Sverige, som somliga önskar, göra tvärtom, sänka alkoholskatterna kraftigt, sänks också priset i hela landet och alkoholkonsumtionen ökar därmed och därmed skadorna av alkohol. Det var exakt vad som skedde i Finland när skatterna sänktes där.

Inte aktuellt med sänkning

Är regeringen beredd sänka ölskatten så att systembolagets starkölspriser blir konkurrensmässiga i det här resonemanget?
– Nej, regeringen är inte beredd att sänka ölskatten, med tanke på att privatpersoners införsel av alkohol nu är nere under nivån innan införselkvoterna släpptes upp till nuvarande volym (2002). Starkölsförsäljningen på Systembolaget fortsätter att öka (plus 3,3% första kvartalet i år) och privat införseln har minskat, samtidigt som totalkonsumtionen sjunkit utan att alkoholskatter sänkts. Då är det svårt att hävda att de svenska starkölspriserna inte är konkurrenskraftiga.
Enligt vad GT erfar har riksdagens skatteutskott vid två tillfällen, våren 2008 och 2007 fört fram förslaget om sänkt ölskatt under en prövoperiod för att se om det skulle ha effekt på svenskarnas gränshandelsresor men fått nobben av regeringen.
Din kommentar?
– Förslagen har avvisats av allianspartierna.
Varför höjdes ölskatten 1 januari 2008?
– Det gjordes för att tillmötesgå EU:s krav på att beskatta öl och vin lika (därför höjdes ölskatten och vinskatten sänktes för att utjämna mellan dessa). Som märks av försäljningsstatistiken från Systembolaget och uppgifterna om införselutvecklingen har det också visat sig vara rätt bedömning.
Finns det något annat, enligt ditt förmenande, sätt än skatteinstrumentet att förändra situationen?
– Regeringen gör en lång rad av andra insatser: Vi förstärker tullen med 50 miljoner kronor. Polisen har bestämt sig för att i hela landet arbeta i enlighet med den så kallade Växjömodellen, där polisen framgångsrikt bekämpar den illegala spriten och langningen.

Skatten fungerar

– Vi har ett omfattande program för att varje kommun ska ha ett effektivt förebyggande arbete och för att nå viktiga grupper med fungerande information. Vi har slutit avtal med Sveriges kommuner och landsting för att missbruksvården i högre utsträckning ska grundas på kunskap om vad som fungerar. Allt detta intensiva arbete vill vi inte ha stört av generellt lägre priser på alkohol.
Vad är det som motiverar att Sverige har den högsta ölskatten, 4,31 kr per 50 cl-burk starköl, jämfört med EU-grannarna Danmark, Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen?
– Att vi vill behålla den lägre skadenivå av alkohol vi har i Sverige jämfört dessa länder, på grund av den lägre konsumtionsnivå vi har jämfört med våra EU-grannar.
Resorna, där man inte bara köper billigare starköl, utan också billigare vin och sprit, ses av många som tecken på att svensk alkoholpolitik kollapsat. Din kommentar?
– Det råder ingen ”kollaps”. Vi har en lägre konsumtion än grannländerna. Därmed har vi en lägre skadenivå på grund av alkohol. Totalkonsumtionen minskar. Resandeinförseln minskar och även Systembolagets försäljning ökar.

Har läget under kontroll

Tullverkets personal vid gränsövergångarna i syd- och Västsverige vittnar om en flod av alkohol som strömmar in allt stridare. Det handlar inte om smuggel utan bland annat helt legala bussresor från Örebro, Västerås ja stora delar av landet. Oroas du över utvecklingen?
– Tullverket påstår inte att alkoholen ”strömmar in allt stridare”. Tullverket har endast överblick över vad den beslagtar. Den enda instans som på ett systematiskt sätt följer det svenska konsumtionsmönstret är Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SORAD, vid Stockholms universitet. Enligt SORAD har den legala alkoholinförseln minskat med 3 procent under 2007 och den illegala införseln minskat med 11 procent, samtidigt som Systembolagets försäljning ökat med 5 procent. Att införseln minskat är glädjande, men vi kan för den skull inte slå oss till ro. Det är orimligt med de höga införselkvoterna för alkohol som råder.
SORAD står för centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning och har regeringens uppdrag att kartlägga alkoholkonsumtionen i Sverige.