Naturupplevelsen är unik, menar Fredrik. Foto: PRIVATNaturupplevelsen är unik, menar Fredrik. Foto: PRIVAT
Naturupplevelsen är unik, menar Fredrik. Foto: PRIVAT
Späckhuggarna simmade bara meter från fiskebåten. Foto: PRIVATSpäckhuggarna simmade bara meter från fiskebåten. Foto: PRIVAT
Späckhuggarna simmade bara meter från fiskebåten. Foto: PRIVAT
Fredik Jonasson på båten. Foto: PRIVATFredik Jonasson på båten. Foto: PRIVAT
Fredik Jonasson på båten. Foto: PRIVAT
Fiskebåten Strandö. Foto: PRIVATFiskebåten Strandö. Foto: PRIVAT
Fiskebåten Strandö. Foto: PRIVAT
Foto: PRIVATFoto: PRIVAT
 Foto: PRIVAT

Fredrik fick sällskap – av späckhuggare

Publicerad

Kräftfiskaren Fredrik Jonasson, 37, fick uppleva något unikt med sin kollega.

När de låg utanför Kosteröarna och drog sina burar – fick de finfrämmande.

Flera späckhuggare simmade fram till duon för att titta och undersöka.

– Först trodde jag att det var skräp när jag bara såg vita fläckar. Men när kom de närmare ytan fattade jag vad det var, säger han.

Fredrik Jonasson, 37, från Strömstad har fiskat i fem år. Året runt går han och kollegan Nicklas – med Nicklas båt Strandö – ut utanför Kosteröarna för att fiska kräftor.

Under torsdagen fick de uppleva något alldeles speciellt – när flera späckhuggare dök upp och inspekterade deras båt.

– Först var där bara en men sen kom fler fram. De simmade förbi ganska nära och gick runt om oss och var nyfikna. De ville nog undersöka vad vi var, säger Fredrik.

Hur reagerade ni då?

– Vi matade dem faktiskt och kastade ut lite sill, det som vi agnar kräftburarna med. Vi fick passa på, detta händer inte så ofta, säger han.

 

LÄS MER DELFINEXTRA: Ture, 9, fick se späckhuggargna på nära håll • se bilderna

Högprio: skaffa bevis

Det är inte alla fiskare som får se det stora djuret. Fredrik berättar att många andra yrkesverksamma – som varit på havet i hela livet – aldrig fått uppleva samma sak.

– Man hoppas på att få se späckhuggare eftersom att det är ganska ovanligt. Nu fick vi se dem och att det kommer så nära är ganska ovanligt.

När Fredrik förstod vad det var som han och kollegan faktiskt fick uppleva fanns, förutom att mata späckhuggarna, en högprioriterad angelägenhet. 

Det gällde att skaffa bevis.

– Då fick jag skynda mig att filma. Nu kommer man inte undan med att bara berätta för dem andra, ingen tror på det då.

 

SE MER NATURSKÖNT: Beatrice mötte Sveriges kanske mest orädda varg 

Andra betalar för upplevelsen

Hur reagerade vännerna när du berättade?

– De blev lite avundsjuka, men av fascination. Jag har bekanta som har åkt till Nordnorge för att se dem och där förväntar man ju sig att få se dem när man ändå betaölar för det. Här nere blir det lite speciellt.

Att få se späckhuggare är den hittills största naturupplevelsen för Fredrik under hans fem år som fiskare. Den tidigare toppen var en grindval som de stötte under på förra året.

– Med späckhuggarna var det tur och träff tror jag. Men vi är ute året runt, så chanserna är större.

 

Späckhuggare fakta

Information från WWF. 

 

"Späckhuggaren är en tandval och den största i sin familj Delphinidae, som även inkluderar de arter som vi kallar delfiner. På engelska kallas späckhuggaren för killer whale (mördarval) eller orca, som kommer från det latinska namnet. Det finns flera olika slags späckhuggare som skiljer sig åt i utseende, beteende samt i vad de äter och vilka ljud de använder. En del forskare vill, med stöd i genetiken, dela upp späckhuggarna i hela fyra olika arter."

 

"Kroppslängd: hane upp till 9,5 m, hona max 7 m

Vikt: hane upp till 8 000 kg, hona 4 000 kg

Livslängd: Honor upp till 90 år, hanar upp till 40 år

Könsmognad: oftast vid 8-10 års ålder, hanar efter 10 års ålder

Dräktighetstid: 16-17 mån

Utbredning: i alla större hav. Utanför Norges kust finns cirka 1 500 stycken, och nästan varje år ses späckhuggare utanför västkusten. Hur många som finns totalt i världshaven vet man inte"

 

Källa: Världsnaturfonden WWF 

 

Senaste nytt från Västsverige i GT:s mobilapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android

Jonas C Andersson
Jonas C Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER