Klänning av pappersmassa. Foto: Smart Textiles
Klänning av pappersmassa.  Foto: Smart Textiles
Klänning av återvunna jeans. Foto: Smart Textiles
Klänning av återvunna jeans.  Foto: Smart Textiles
Susanne Nejderås, verksamhetschef, Smart Textiles. Foto: Ida Lindström
Susanne Nejderås, verksamhetschef, Smart Textiles. Foto: Ida Lindström
Klänning av energisparande tyg. Foto: Smart Textiles
Klänning av energisparande tyg.  Foto: Smart Textiles
Konstgjort blodkärl av textil. Foto: Henrik Bengtsson
Konstgjort blodkärl av textil.  Foto: Henrik Bengtsson

Framtidens super-smarta tyger är här

Publicerad

Tyger som renar vatten och konstgjorda blodkärl av textil. Gardiner som ändrar färg och kläder gjorda av pappersmassa.

Framtidens textila material skapas i Borås.

– Möjligheterna är oändliga, säger Susanne Nejderås, verksamhetschef vid Smart Textiles, en organisation som samlar forskare och innovatörer för samarbete med industrin.

Borås har varit centrum för den svenska textilindustrin sedan mitten av 1800-talet när de första bomulls- och textilfabrikerna växte fram här.

– Den höga luftfuktigheten, med Viskan som flyter igenom staden, gjorde klimatet gynnsamt för att producera textila material. Här finns av tradition en hög kompetens. I dag är Borås ett textilt kluster med sin historia som bas. Vår tanke är att koppla ihop forskare och företagare, och initiera projekt som gör att vi driver textilbranschen vidare, säger Susanne Nejderås på Smart Textiles, en organisation och forskningsmiljö inom Högskolan i Borås.

Det kan handla om företag, entreprenörer, forskare och andra intressenter som tillsammans med industrin startar projekt och utvecklar nya material till kommersiella produkter. Idéerna kan komma från båda håll.

"Oändliga möjligheter"

Sedan starten 2006 har Smart Textiles bedrivit drygt 450 forsknings- och företagsprojekt, och deltar i flera internationella sammanhang, bland annat EU:s utvecklingsprogram för textila material, Euratex.

– Vi vill vara en internationellt ledande aktör inom textil förnyelse, säger Susanne Nejderås.

– Det finns fantastiska, ja, oändliga möjligheter. Det går att arbeta väldigt brett, och därför har vi valt att fokusera på tre områden. Hälsa/medicin, hållbar (miljövänlig) textil och arkitektur/interiör, fortsätter hon.

Organisationen arbetar nära ihop med sjukvården, där det då handlar om att lösa ett problem med en textil process. Det kan vara en kirurg, ortoped, sjuksköterska eller någon annan person som arbetar inom sjukvården som upptäckt problemet. Smart Textiles sätter då i gång samarbetet med forskare och produktutvecklare.

En produkt som man tagit fram med textilt material är konstgjorda blodkärl.

– Där har man med dagens produkt inte fått den effekt man egentligen vill ha. I stället har vi kunnat skapa blodkärl med en mer funktionell design, som är optimerade för att följa kroppens naturliga blodkärl, berättar Susanne Nejderås.

Återvunnen bomull

Hon berättar också om en stickad stent som används för att bygga upp blodkärl som spruckit vid kärlvidgning.

– I stället för att opereras bort när den inte längre behövs i kroppen kan vår stent enkelt repas upp som en strumpa. En liten stump som sticker ut ur kroppen kan dras ut som en lång tråd, och ingen operation behövs, säger Susanne Nejderås.

Inom området hållbar textil arbetar organisationen mycket med alternativ till bomull, en naturfiber som kräver mycket vatten vid tillverkningen. Susanne Nejderås berättar att det krävs 10 000 liter vatten för att ta fram ett kilo bomull.

– Det finns inga möjligheter att uppnå den produktion av naturfiber som kommer att behövas år 2050. Den tillgången på vatten finns inte. Två komponenter som är med och revolutionerar den här industrin är återvunnen textil och svensk skog, säger hon och fortsätter:

– 2014 tog vi fram världens första plagg av återvunnen bomull, en gul klänning. Ett genombrott som visar att man genom ny teknik kan skapa ett kretslopp av textila fibrer. Från ett par jeans, som rivs ner i små beståndsdelar på fibernivå, utvinns ny massa som man kan spinna ut nya fibrer av.

"Material som interagerar"

Nu arbetar Smart Textiles med nästa generation återvunna fibrer, och använder materialblandningar där återvunnen bomull blandas med svensk skogsmassa, cellulosa.

– Vi arbetar också med pappersmassaindustrin, med att ta fram plagg från papper. Eftersom efterfrågan på papper har minskat finns en överkapacitet och tanken är att vi ska kunna använda pappersmassan för att göra nya produkter.

När det gäller arkitektur- och interiörområdet tar Smart Textiles bland annat tagit fram idéer för nya byggnationer och samarbetar med sjukhusen för att utveckla sjukhusmiljön.

– Det kan vara textila material som interagerar med sin omgivning och ändrar färg, till exempel när någon passerar förbi. Vi tittar på hur gardiner ska kunna ändra mönster, säger Susanne Nejderås.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida