"Barn är ju väldigt nyfikna och det är inget elakt i dem, de stannar upp och frågar varför Savannah inte går, varför hon har rullstol eller varför hon inte pratar som dem", säger Christel Juhlin vars fyraåriga dotter Savannah är rullstolsburen. Foto: Privat"Barn är ju väldigt nyfikna och det är inget elakt i dem, de stannar upp och frågar varför Savannah inte går, varför hon har rullstol eller varför hon inte pratar som dem", säger Christel Juhlin vars fyraåriga dotter Savannah är rullstolsburen. Foto: Privat
"Barn är ju väldigt nyfikna och det är inget elakt i dem, de stannar upp och frågar varför Savannah inte går, varför hon har rullstol eller varför hon inte pratar som dem", säger Christel Juhlin vars fyraåriga dotter Savannah är rullstolsburen. Foto: Privat
"Hon är ett barn, precis som alla andra men att hon fysiskt har andra hinder", säger Savannahs mamma Christel. Foto: Privat"Hon är ett barn, precis som alla andra men att hon fysiskt har andra hinder", säger Savannahs mamma Christel. Foto: Privat

"Hon är ett barn, precis som alla andra men att hon fysiskt har andra hinder", säger Savannahs mamma Christel.

 Foto: Privat

"Föräldrar, varför drar ni undan era barn?"

Publicerad

Som förälder till fyraåriga rullstolsburna Savannah, är Christel Juhlin van vid att barn stirrar och ställer frågor – något som är positivt – till skillnad från deras föräldrar som inte bemöter hennes dotter alls. 

– Man kan bli lite arg när föräldrar inte riktigt förstår hur de beter sig, säger Christel.

Christel Juhlins, 32, dotter Savannah, 4, har en cp-skada och epilepsi. Hon sitter i rullstol och behöver hjälp dygnet runt.

I söndags när hon och dottern besökte Göteborgs stadsmuseum så var de med om att två barn stannade upp och stirrade på Savannah.

– Barn är ju väldigt nyfikna och det är inget elakt i dem, de stannar upp och frågar varför Savannah inte går, varför hon har rullstol eller varför hon inte pratar som dem, säger Christel.

"Hur pratar ni med barnen?"

Men allt som ofta blir barnen bara avbrutna eller hämtade av sina föräldrar och det utan att bemöta Christel och Savannah – något som ledde till att Christel skrev ett inlägg på Facebook.

"Föräldrar, vad gör ni? Hur pratar ni med era barn? Varför kommer ni och drar undan era barn? Varför bemöter inte ni min dotter så som jag bemöter ert barn? Är det min plats att tala om för ERA barn att människor finns i alla former?", skriver hon i inlägget.

– Man kan bli lite arg när föräldrar inte riktigt förstår hur de beter sig och det är inte heller så lätt om man exempelvis inte träffar andra barn som har funktionsnedsättningar. Folk är rädda för hur de ska bemöta oss, rädda för att vi ska tycka att det är jobbigt, men om det är någon som är härdad så är det en funkisförälder.

"Barn menar inget illa"

Christel säger att hon oftast är den som tar initiativet i kontakten mellan andra föräldrar.

– Jag är väldigt öppen och har inget emot att barn ställer frågor och stirrar men föräldrar måste också kunna säga något och avdramatisera mötet. Hellre att de ställer dumma frågor än inga alls, säger hon och fortsätter:

– Barn menar ju aldrig något illa och om föräldrar inte adresserar det i det läget så blir det "hysch-hysch", och när vi gör börjar barnen tro att något är fel, när det inte är det.

Som alla andra barn

För Christel är det viktigt att visa att hennes dotter också finns.

– Men inte göra det till en jättegrej heller. Hon är ett barn, precis som alla andra men att hon fysiskt har andra hinder.

Hon har mest fått reaktioner på sitt inlägg från andra föräldrar som är i samma situation.

– Det är hög igenkänning, oavsett funktionsnedsättning. Det blir något av ett "vi och dem"-tänk när det egentligen bara handlar om föräldrar som älskar sina barn villkorslöst, precis som en förälder till ett normalfungerande barn.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag