Fyraåriga Aisha gömmer sig bakom pappa Mohammed. Hon tittar försiktigt upp och hukar sig lika snabbt när Expressen besöker familjen på deras asylboende på nöjesparken Fun City i Himle, utanför Varberg.

Den lilla flickan bor med sin mor och far i en fyrbäddstuga. Den saknar toalett, dusch och rinnande vatten.

– Vi kom hit i augusti, berättar Mohammed som övergav hem och släkt när han flydde den söndersprängda staden Homs i Syrien.

Kontrasterna är stora för barnen som plötsligt bor intill nöjesparkens skräckhus och dinosauriestatyer.

– När vi kom hit var det första gången vi kunde sova utan att vara rädda för att soldater ska slå in dörren eller att granater ska slå ner i huset, säger Mohammed som av rädsla för regimen i Syrien bara vågar uppge sitt förnamn.

”Tillfälligt boende” är migrationsverkets benämning för platser som Fun City. Det finns ett 50-tal sådana redan och de blir fler när flyktingströmmen tilltar, vilket migrationsverket bedömer blir fallet nästa år.

"Har sina fel och brister"

De flesta vi träffar på Fun City har bott här i över tre månader. Det är en ovanligt lång väntan och migrationsverket har panik för att hinna hitta lediga lägenheter.

– Det boendet har sina fel och brister men vi är ändå glada att vi kan erbjuda boende till 200 personer. Alternativet är att inte kunna erbjuda något boende alls, säger Stefan Bergman, enhetschef på migrationsverket i Borås om situationen på Fun City.

Han säger att barnfamiljer prioriteras för vidareflytt till ett mer drägligt boende.

– Men som läget är nu kommer ändå vistelsetiderna att bli längre än vad de har varit förut. Det kan röra sig om flera månader i värsta fall.

De få som lämnar stugvärmen i regnet, som öser ner över äventyrsparken, gör det för att de måste gå till den gemensamma toalett- och duschlokalen.

– Det är väldigt svårt att bo så här utan toalett och två små barn, säger Sahar Aefzeli, 23, från Afghanistan.

Hon har bott här i sexton dagar och vill inte klaga för mycket över tillvaron.

– Jag är här själv med mina barn. Min man är kvar i Afghanistan. Jag vet inte om han lever eller är död, säger hon.

Alla vi möter säger att de är tacksamma för att de får bostad och mat. Men de vill komma vidare till drägligare bostäder, andra överväger att resa tillbaka till sina hemländer om situationen där förändras.

Lämnade åt sitt öde

Frustrationen gentemot migrationsverket är påtaglig. Många asylsökande upplever att de är lämnade åt sitt öde, utan pengar eller ID-handlingar och med lite information om vad som händer härnäst.

– Allt annat är bra. Vi har kläder och mat så att vi klarar oss, men vi vill komma vidare härifrån, säger Yahia Taleb al Ali, 26, från Aleppo i Syrien.

Den kaotiska boendesituationen har fått näringsidkare att inse att det finns pengar att tjäna genom att hyra ut fastigheter och campingplatser till migrationsverket.

– Från början kan jag säga att det var ett sätt att förlänga vår säsong, givetvis. Men hjärtat är större i dag. Det här är det mest meningsfulla jag gjort i hela mitt liv, säger Fun Citys ägare Pierre Heramb som menar att de gör sitt yttersta för att göra tillvaron dräglig för de boende.

En som storsatsar inför flyktingströmmen är Bert Karlsson. Han drev asylboendet Stora Ekeberg i Skövde 1992. Nu håller han på att renovera lokalerna igen och förbereder plats för upp till 500 asylsökande.

– Jag ska göra Sveriges bästa flyktingförläggning, lovar han.

Bert Karlsson säger att kraven är generellt höga för att driva ett boende i dag, till skillnad mot för 20 år sedan.

– De hade ingen koll överhuvudtaget så varenda gangster drev flyktingförläggning på den tiden. I dag kollar de allt.

Han medger att det finns pengar att tjäna på de nytillkomna.

– Men vad man än gör så måste man göra det bra. Om man bara drivs av att tjäna pengar då är man helt jävla fel ute.