Skänker gärna. Michael Anefur, nationell samordnare i kampen mot hemlöshet, har sett tiggeriet på nära håll och är övertygad om att pengarna som skänks går till personer som behöver dem. Foto: Ronny Johannesson
Skänker gärna. Michael Anefur, nationell samordnare i kampen mot hemlöshet, har sett tiggeriet på nära håll och är övertygad om att pengarna som skänks går till personer som behöver dem. Foto: Ronny Johannesson

"Finns ingen bakom som tar pengarna"

Publicerad

Tiggeriet har blivit en del av hemlösheten i Sverige och är ett gemensamt problem för de europeiska länderna.

Enligt hemlöshetssamordnaren Michael Anefur (KD) är det värt att ge en peng till tiggaren på gatan.

- Den tjuga jag lägger i burken går hem till att ge barn medicin, och så vidare, det har nytta för individen. Det finns ingen som står bakom och tar pengarna, säger han.

Michael Anefur är sedan december 2011 nationell samordnare vid socialdepartementet i kampen mot hemlösheten.

- Tiggeriet fanns inte med i uppdraget från början, men det har blivit en del av hemlösheten i Sverige.

Månadsinkomsten: 1 500

En tiggare tjänar mellan 1 500 och 2 000 kronor i månaden, enligt Michael Anefur.

- Det här är människor som lever i en misär och fattigdom på hemmaplan som vare sig du eller jag riktigt kan begripa. De ser möjligheten i den fria rörligheten inom unionen att försöka försörja sig i ett annat land. Ingenting tyder på att det skulle vara en kriminell verksamhet.

Bör man ge tiggare pengar?

- För två år sedan tyckte jag inte det. Jag utgick från att våra system var bättre än 20 kronor i en burk. Men efter att jag sett det här på nära håll ger jag pengar.

"Måste lösas på hemmaplan"

Fenomenet med EU-medborgare som genom bland annat tiggeri försöker överleva i Sverige har ökat de senaste åren.

- Det sprider sig ut i landet även utanför storstäderna. Ingen i landet vet hur många det är som försöker försörja sig genom tiggeri. Det kan vara ett par tusen, säger Michael Anefur.

- Så länge vi har så oerhört stora skillnader inom EU där det finns en utpräglad fattigdom, då har EU ett gemensamt ansvar att bekämpa detta. Och grundproblemet måste lösas på hemmaplan.

Joakim Magnå
Joakim Magnå

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida