Hela familjen gläds åt de nya husdjuren. Här är dottern Sofia, 8, med en av hönorna. Foto: Privat
Hela familjen gläds åt de nya husdjuren. Här är dottern Sofia, 8, med en av hönorna.  Foto: Privat
Familjen har fem hönor, vilket också är maxantalet i tätbebyggt område i kommunen. Foto: Privat
Familjen har fem hönor, vilket också är maxantalet i tätbebyggt område i kommunen.  Foto: Privat
Sofia Ringh, åtta år, tycker också att det är mysigt med höns. Foto: Privat
Sofia Ringh, åtta år, tycker också att det är mysigt med höns. Foto: Privat
Anna-Carin med dottern Sofia och en av familjens myssugna hönor. Foto: Privat
Anna-Carin med dottern Sofia och en av familjens myssugna hönor. Foto: Privat

Familjens udda nya husdjur – fem hönor

Publicerad

Familjen Ringh i Karlstad har fått fem höns som nya husdjur. Därmed sållar sig familjen till en ny trend med höns i stadsmiljö. Ett husdjur som de vill rekommendera till andra.

– Vi vet att de har det bra, och vi ger dem våra matrester som de sedan äter. Det blir som en ekologisk kedja, säger Anna-Carin Ringh.

Familjen Ringh i Karlstad hade haft höns länge när de gjorde sig av med dem för två år sedan. Saknaden blev dock för stor, och nu har familjen ännu en gång utökats med fem nya familjemedlemmar som pockar i trädgården, vilket Värmlands Folkblad var först med att skriva om.

– Vi vet att de har det bra, och vi ger dem våra matrester som de sedan äter. Det blir som en ekologisk kedja, säger Anna-Carin.

Ekologiskt tänk

Förutom att hönan är ett trevligt husdjur, är det alltså också ett ekologiskt statement från Anna-Carin Ringh. Rapporteringen om hur hönsen har det inom djurindustrin har påverkat valet.

– Det har ju varit så mycket skriverier om hanteringen av höns, att de har väldigt trånga utrymmen och inte får vara ute. Sedan finns det säkert variationer på det också.

Det finns olika regler och riktlinjer för hushållning av höns i tätbebyggt område beroende på vilken kommun du bor i. I vissa kommuner behövs det tillstånd, men i exempelvis Göteborg har intyget slopats sedan förra året. Att ha en tupp kräver däremot intyg från grannarna. Familjen Ringh får ha just fem hönor. De har ett så kallat hobbyhönshus med värphus och tillhörande hönsgård.

– Vi har inga ambitioner om att skaffa fler hönor. Vi är jättenöjda med våra fem. De är bra att ha vid behov.

Som vilket husdjur som helst

Hönan är som vilket annat husdjur som helst, och är lika kärvänliga som familjens katter, menar Anna-Carin.

– Ja, verkligen. Hönsen blir väldigt tama och kommer fram när man lockar på dem.

Hönsen ger familjen ungefär tre ägg per dag. Smaken på äggen skiljer sig också från de ägg som man hittar i matbutiken.

– Eftersom de ofta går ute blir gulan gulare än om de är inomhus. Jag tycker att äggen smakar godare.

Borde fler människor skaffa höns?

– Ja om man tycker att det är roligt med djur. Det kan jag varmt rekommendera.

Vad tycker grannarna om det här då?

– De flesta är väldigt positiva och tycker att det är mysigt. Det är ingen som har sagt något uppenbart negativt än så länge. Det kan vara mer störande med en hund som skäller, höns låter inte så mycket, säger Anna-Caring Ringh.

Erik Göthlin
Erik Göthlin

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida