Psykiatrikern Ulf Åsgård befarar att killingplågaren i Göteborg kan slå till igen. Foto: Ulf Palm / Scanpix
Psykiatrikern Ulf Åsgård befarar att killingplågaren i Göteborg kan slå till igen. Foto: Ulf Palm / Scanpix
Foto: Henrik Jansson
 Foto: Henrik Jansson

Expertens analys efter killingdådet: Seriebrott

Publicerad

Killingplågaren i Slottsskogen kan komma att slå till igen.

Troligen handlar det om en person med ett sadistiskt maktbehov.

– Det är ett typsikt seriebrott, har det väl börjat kan det fortsätta under längre tid, säger psykiatrikern och experten på gärningsmannaprofiler, Ulf Åsgård.

Göteborg är chockat efter attacken mot den lilla killingen som misshandlades, brändes och våldtogs efter att hon kidnappats från sin hage i Slottsskogen.

Ulf Åsgård menar att karaktären på brottet är mycket ovanligt.

– Det är relativt ovanliga saker att plåga djur. På våren och sommaren brukar vi ha något enstaka fall, men då handlar det oftast om större djur som hästar eller kor. Att man ger sig på en killing har jag aldrig hört talas om tidigare, katter är väl de enda mindre djuren jag känner till som har plågats på ett sådant här sätt, säger experten.

Killingen hittades svårt skadad i Azaleadalen ett par hundra meter från getternas hage uppe på berget i Slottsskogen.

– Riktningen mot platsen där killingen hittades pekar rimligen åt det håll vederbörande bor eller verkar. Personen har antagligen god kännedom kring var djuren finns och borde inte bo eller vara verksam långt från platsen.

Vad driver en person att göra något sådant här?

– Det är ett sadistiskt behov som man tillfredsställer genom att plåga ett djur. Bakgrunden till det kan vara en långvarig livskonflikt kring våld, död och utövning av makt.

Ingen frisk människa

Med bakgrund till de fall av grova övergrepp mot djur som han själv känner till misstänker Ulf Åsgård att det handlar om en yngre man som ligger bakom det makabra brottet.

– Det brukar ofta vara lite yngre människor, men det finns flera exempel på motsatsen. Uppklarningsprocenten av sådana här händelser är ganska låg, men av de fall jag känner till har det bara handlat om män.

Ulf Åsgård menar att det troligen inte handlar om en frisk människa som ligger bakom dådet. Han befarar också att djurplågaren kan slå till igen.

– En normalfrisk människa har inget behov att utföra sadistiska övergrepp mot andra levande varelser. Det är klart att det handlar om en avvikande personlighet, men det behöver inte betyda att det handlar om en komplett galen person. Men det är ett typsikt seriebrott, har det väl börjat kan det fortsätta under längre tid, säger Ulf Åsgård.

Kan vara flera djurplågare

Experten utesluter inte heller att det kan vara två personer som ligger bakom brottet då staketet till getternas hage i Slottsskogen är närmare två meter högt från marknivån.

– Det skulle kunna vara två personer. Att en person hivar upp djuret från hagen till en annan. Men det skulle vara extremt ovanligt. Normalt handlar det om ensliga personer som gör något sådant här. Ofta finns också annan problematik som till exempel alkoholmissbruk inblandat, säger psykiatrikern.

Finns det risk att en sådan här människa ger sig på människor?

– Det går inte att säga något om det. Kunskapen om djurplågare är för dålig då de sällan åker fast, men man vet att grymhet mot djur och eldanläggelse har ett visst värde i en farlighetsbedömning när det gäller människor. Men att prognostisera vad vederbörande kommer att göra i fortsättningen är omöjligt, säger Ulf Åsgård.

Anders Abrahamsson
Anders Abrahamsson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida