Ungen riskerar att inte klara livet om den inte kan börja dia själv snart. Foto: BORÅS DJURPARKUngen riskerar att inte klara livet om den inte kan börja dia själv snart. Foto: BORÅS DJURPARK
Ungen riskerar att inte klara livet om den inte kan börja dia själv snart. Foto: BORÅS DJURPARK
Elefantkalven har inte fått något namn än – fokus är att få den att överleva. Foto: BORÅS DJURPARKElefantkalven har inte fått något namn än – fokus är att få den att överleva. Foto: BORÅS DJURPARK
Elefantkalven har inte fått något namn än – fokus är att få den att överleva. Foto: BORÅS DJURPARK
Kalven måste matas med flaska. Foto: BORÅS DJURPARKKalven måste matas med flaska. Foto: BORÅS DJURPARK
Kalven måste matas med flaska. Foto: BORÅS DJURPARK

Elefantunge kämpar för sitt liv: "Är oroväckande"

Publicerad

En nyfödd elefantunge kämpar nu för sitt liv på Borås djurpark.

Ungen – som är dotter till Panzi – har inte klarat av att dia sin mor än.

Läget är akut, för ungen som ännu inte fått ett namn.

– Kommer inte kalven i gång med att dia finns det små utsikter för den att klara sig på sikt, säger Therese Hård, veterinär på Borås djurpark.

På långfredagen föddes en elefantkalv på Borås djurpark. Ungen är dotter till Panzi, som i sin tur är dotter till flockens ledare – Dudu.

Födseln i slutet av förra veckan gick bra. Det är dagarna efter som har varit krisartade, som SVT Nyheter tidigare har skrivit om. 

Trots att ungen och Panzi har knytit an väl har kalven fortfarande inte lyckats dia moderns mjölk. 

– Vårt fokus nu är att få kalven att dia. Det är den enda chansen för att djuret ska klara sig på längre sikt. Vi måste etablera att den diar, säger Therese Hård, veterinär.

– Det är en stor risk att den inte klarar sig om inte digivningen kommer i gång. Nu mjölkar vi ut elefantkon och matar ungen. Mammans mjölk är det bästa för kalven, men vi blandar den med råmjölk från en ko.

Stödmjölkningen kräver speciell teknik

Att stödmjölka kalven hjälper den inte att överleva på lång sikt. Det är bara en temporär åtgärd. Och för att förbereda kalven på bästa sätt använder teamet på djurparken en speciell teknik.

– Kalven får inte förknippa flaskan med maten. Vi försöker hela tiden flytta kalven mot spenen, så att den fattar att det är där maten kommer ifrån. Vi håller flaskan så nära juvret vi kan, säger hon.

– Vi vet inte varför det har blivit så här. Vi ser det ibland hos sällskapsdjur och ibland hos vilda djur. Vi vet mycket om naturen, men det här kan vi fortfarande inte förklara, säger Therese Hård.

På Borås djurpark har många elefantkalvar blivit födda genom åren, men något i stil med det här har de aldrig fått uppleva.

Flera personer kämpar för kalven

På parken jobbar framför allt fyra djurvårdare för att ungen ska överleva. Therese Hård, som är veterinär, håller koll på det medicinska samt har kontakt med kollegor ute i Europa.

– Det finns veterinärer på andra parker som har liknande erfarenheter, menar hon.

– Här är det djurvårdarna som drar det tunga lasset, men alla som är runt det här påverkas, säger hon.

I nuläget är det viktigt att kalven och Panzi får umgås med flocken och finnas i den bästa möjliga miljön. Så ökar man chanserna för överlevnad.

Varför har inte kalven fått något namn än?

– Det är inte det som vi ligger sömnlösa på natten över. Vi fokuserar på kalvens överlevnad och får ta en dag i taget. Vi gör allt vi kan för att det ska fungera.

Hur ser utsikterna ut?

– Vi tror på att naturkraft hjälper till och att kalvens vilja att överleva vinner. Vi tror på det och jobbar för det, säger Therese Hård.

 

Läs GT i vår nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone  eller Android. 

Jonas C Andersson
Jonas C Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER