Narkotikaförsäljning, misshandelsfall och hotade butiksägare. Foto: Henrik Jansson GT/ExpressenNarkotikaförsäljning, misshandelsfall och hotade butiksägare. Foto: Henrik Jansson GT/Expressen
Narkotikaförsäljning, misshandelsfall och hotade butiksägare. Foto: Henrik Jansson GT/Expressen
Poliserna Roberto och Christin från citypolisen kontrollerar p-däcket nära utgången mot Operan där många narkotikabrott sker. Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSENPoliserna Roberto och Christin från citypolisen kontrollerar p-däcket nära utgången mot Operan där många narkotikabrott sker. Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
Poliserna Roberto och Christin från citypolisen kontrollerar p-däcket nära utgången mot Operan där många narkotikabrott sker. Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
Här ligger Nordstan i Göteborg.Här ligger Nordstan i Göteborg.
Här ligger Nordstan i Göteborg.
Fältarbetarna Magnus Bergström och Jenny Rylander patrullerar i Nordstan. Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSENFältarbetarna Magnus Bergström och Jenny Rylander patrullerar i Nordstan. Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
Fältarbetarna Magnus Bergström och Jenny Rylander patrullerar i Nordstan.  Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Brottsplats Nordstan – så ser vardagen ut

Publicerad

GÖTEBORG. En polispatrull omringas av 150 ungdomar.
En 15-åring blir under dödshot rånad med en krossad glasflaska mot halsen.
Hot om attacker med nyårsraketer - som tvingar köpcentrumet att stängas ner.
Narkotikaförsäljning, misshandelsfall och hotade butiksägare.
– Jag hade inte velat att mitt barn sprang här, absolut inte, säger polismannen Roberto vid Citypolisen.
Expressen har kartlagt de ökande problemen med ungdomsgäng på Sveriges största köpcentrum - Nordstan i Göteborg - som blivit Sveriges största ungdomsgård.

Nordstan, Göteborg, september 1972.

Till trumpetfanfarer och tal av landshövdingen Erik Huss invigs köpcentrumet Östra Nordstaden.

De tidigare slumkvarteren – slitna fasader, ölstugor och ljusskygga klubbar – är nu borta.

Det var Sveriges största citysanering och kommunen ville minska brotten, ta klivet in i framtiden, skapa Sveriges mest moderna köpcentrum och ett tryggare Göteborg.

Nyårsafton 2017 – snart 45 år senare – tvingas köpcentrumet till ett unikt beslut.

På polisens uppmaning stängs Nordstan tidigare efter oroligheter bland ungdomar. Uppgifter finns om stundande attacker med nyårsraketet mitt inne i köpcentrumet.

Ytterligare några dagar senare omringas en polispatrull av 150 ungdomar inne på köpcentrumet.

– Det var ett ingripande vid Nordstadstorget och några polismän blev omringade av ett stort antal ungdomar och man upplevde situationen som hotfull och kallade på förstärkning, säger Jonas Bergqvist, gruppchef vid citypolisen.

– Vi märker av en allt mer aggressiv ton mot polisen, säger Rikard Sörensen, även han gruppchef inom citypolisen.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Jonas Bergqvist, gruppchef vid citypolisen, berättar om ökade problem sedan de ensamkommande flyktingarna blivit fler i Nordstan. Efter nyår omringades några av hans kollegor av runt 150 ungdomar under en insats.

 

När Expressen följer polispatrullernas arbete, under en insats kring narkotika och synlighet i Nordstan tidigare i veckan, ser vi det på nära håll. Stora grupper med ungdomar passerar. När de går förbi en grupp poliser går de medvetet nära, snuddar uniformerna, sträcker på ryggen, gör hånfulla ljud, gömmer ansiktena bakom luvor.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Många ungdomar vistas i köpcentrumet Nordstan.

 

Det är vid butiksstängning, klockan 20, som förvandlingen sker.

Gatans barn har vaknat.

Sveriges största köpcentrum, sett till omsättning och antal besökare, blir till Sveriges största ungdomsgård.

– Det här har blivit en stor fritidsgård om kvällarna där ungdomarna reser hit från Göteborg men också stora delar av mellersta Sverige, säger polismannen Roberto från citypolisen som vi följer under kvällen tillsammans med kollegorna Christin och Stefan.

Grupperna vi möter är barn och ungdomar från Göteborgs förorter men också nyanlända från Afghanistan och Syrien. En tidigare dominerande grupp, de marockanska gatubarnen, syns inte till denna kväll.

Den ökade koncentrationen av ungdomar i köpcentrumet, som kommit med de ensamkommande flyktingbarnens intåg, har lett till stora utmaningar för polisen.

– Vi har sett en ökning sedan i höstas med främst mycket ensamkommande barn som uppehåller sig här i Nordstan, säger Jonas Bergqvist, gruppchef.

– Kvällstid är det droghandel och även lite våldsbrott mellan grupperingarna. Det finns konflikter från hemläderna som de tar med sig hit.

Foto: / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Poliser från citypolisen i Göteborg gör ett ingripande mot en man i 25-årsåldern som efter visitation får gå vidare. Under kvällen grips nio personer för olika former av narkotikabrott.

 

Rikard Sörensen, citypolisen:

– Det är mycket narkotika som florerar. Jag rekommenderar inte ens min egen son att åka ner till Nordstan.

– Det är rånrisk men även trakasserier mot flickor. De är högljudda och för oväsen.

En som drabbats av ungdomsbrotten kring Nordstan är 15-årige Jonas, som egentligen heter något annat.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Polismannen Roberto tycker att Nordstan är en olämplig miljö för barn och ungdomar.

 

En fredagskväll i september 2016 mötte han och en jämngammal kompis en grupp ungdomar strax utanför Nordstan. De fick bra kontakt och med löften om cigaretter och fotbollspelande lurades de till en bakgata. Där tvingades de ner på marken och rånades på allt. Mobiltelefoner, kreditkort, kontanter, hemnycklar - till och med tröjor och skor.

– Den ena killen, som visiterade mig, han satte en krossad glasflaska mot min hals och ville att jag skulle ta av mig tröjan, berättar Jonas.

– Det var läskigt, har aldrig varit med om något liknande.

En av gärningsmännen tog ett strypgrepp på Jonas kompis och de hotades också med en järnbalk.

Mamman, Elizabeth, berättar:

– Man känner sig väldigt kränkt och speciellt när man inte känner sig trygg hemma heller. Vi fick byta lås eftersom de hade både sonens namn genom kreditkortet och våra hemnycklar. Det var hemskt.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Elizabeths son, 15-årige Jonas, rånades sedan en grupp ungdomar lurat honom från Nordstan till en bakgata där han hon och en kompis hotades med en krossad glasflaska och järnrör.

 

Kommunens fältarbetare, som vi också följer under eftermiddagen och kvällen, lyfter fram att det alltid funnits problem med ungdomar i Nordstan, men att det ökat på senare år.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Fältarbetarna Magnus Bergström och Jenny Rylander betonar att det alltid varit mycket ungdomar på Nordstan men säger att ungdomsgrupperna syns mer än tidigare.

 

– Tidigare år har det gått i perioder men nu har det konstant varit mycket ungdomar här under de senaste två åren, säger Jenny Aleryd på Fältgruppen City.

– Det är många ungdomar som inte mår bra. De har inte haft någon bra skolgång och ingen fritidssysselsättning och här i Nordstan träffar man andra ungdomar som inte heller mår bra och så blir det en spinoff på det, säger kollegan Magnus Bergström.

"Det blir stora bråk"

En 17-årig kille vi möter, asylsökande från Syrien, säger att han är här för att träffa vänner.

– Man kommer hit för att träffa tjejer och vänner. Jag har inga vänner sen tidigare, här lär jag mig svenska och träffar vänner.

Han vittnar dock om förakt mot poliser och ordningsvakter. Och en utbredd kriminalitet bland ungdomsgängen.

– Jag gillar poliser men några av vakterna är rasistiska mot oss. Det blir stora bråk på sommaren, grabbarna mot vakterna. De respekterar oss inte.

Han säger att han själv kommit hit med sin familj men har flera vänner som kan klassas som gatubarn och sysslar med stölder.

– De bor överallt. De får inte stanna i Sverige och vill inte bli hemskickade. Därför bor de på gatan.

 

17-åringen har också flera gånger erbjudits att sälja narkotika.

– De vet att jag har många tjejkompisar och att jag kanske därför inte blir misstänkt av polisen. Men jag sa nej. En kompis började sälja sedan han fick veta att han inte får stanna i Sverige. Han tyckte att det inte spelade någon roll när han ändå inte fick stanna. Då började han röka på själv också.

Foto: Henrik Jansson / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Rasmus Henriksson, butiksägare på Pressbyrån vid utgången mot Brunnsparken har fått dödshot när han försökt stoppa snatterier.


På Pressbyrån vid utgången mot Brunnsparken möter vi butiksägaren Rasmus Henriksson.

– Det är allt från hot till stölder och snatterier. Dödshot och personliga angrepp. Ofta i samband med snatteri eller avvisning om att de haft ett dåligt beteende.

Vid ett tillfälle hamnade han i handgemäng med en person som skulle avvisas från butiken.

– Det blev slagsmål butiken. Det var en man som skulle avvisas och bestämde sig för att göra motstånd. Han ville slåss i stället, både med mig och kunder i butik.

Polisen har ofta svårigheter att komma framåt i utredningarna kring brotten i Nordstan.

 

Utredningen kring rånet mot 15-årige Jonas pågår fortfarande och polisutredaren, Lars Uggla, uppger att det finns spår som pekar mot en person. Man har dock svårigheter att identifiera personen - en utmaning som även poliserna på fältet ofta möter.

– De som begår brott har fått lära sig att säga att man är under 15. Då kommer man billigare undan,säger polismannen Roberto, som arbetat i Nordstan och centrala Göteborg i tio år.

 

Får inte hålla kvar någon

Ungdomarna saknar ofta identitetshandlingar. Polisen vet inte vilka de är. När polis och åklagare inte kan bevisa att ungdomen är vuxen lämnas de över till socialtjänsten - och är snart tillbaka på gatorna.

– Vi lämnar där och sen går vi. Och då går han också. De får inte kvarhålla någon.

Rikard Sörensen, gruppchef på citypolisen i Göteborg:

– Jag har haft personer framför mig som ser ut som 35 men säger att de är under 15. Och jag kan inte motbevisa det. Då måste vi släppa ut personen.

Tjuvgods för en miljon kronor

Åklagaren Linda Wiking har arbetat med fall som involverat gatubarn från Marocko i Göteborg. Hon vittnar om svårigheterna med att identifiera ungdomarna som ibland kan kopplas till flera olika identiteter.

– Vi tar fingeravtryck och försöker samordna, men ibland kan vi sitta med fingeravtryck och tre, fyra eller fem namn. Och sen skickar vi ut för id-kontroll mot Europa och då kan vi få ytterligare namn med olika födelseår på samma person.

Åklagaren Wiking arbetade under 2016 med ett fall i Göteborg som avslöjade en organiserad rån- och stöldverksamhet kopplad till de marockanska gatubarn.

Mars 2016 slog polisen efter tips till mot en lägenhet på Guldheden. Där hittades smutsiga madrasser som flyktingbarnen sov på - tillsammans med mängder av tjuvgods. I lägenheten hade de 1400 mobiltelefondelar, pass, körkort, datorer och smycken till ett värde av minst en miljon kronor. Tjuvgodset kunde i flera fall kopplas till inbrott, snatterier och fickstölder i centrala Göteborg.

De gripna var tonåringar från Marocko som alla, enligt polisutredningen, avböjt insatser från samhället och valt ett liv på gatan.

Saknar id-handling

Den del av ungdomarna som kan klassas som gatubarn är enligt flera rapporter ofta drogberoende och lever ett kringflackande liv i Europa försörjda av kriminalitet. De saknar id-handlingar och kan inte avvisas från landet.

Formellt tillhör de gruppen ”minderåriga utan permanent hemvist och vårdnadshavare i Sverige” och har enligt polisrapporter kopplats samman med omfattande kriminalitet, främst stölder och narkotikabrott.

Ett gemensamt problem för flera av ungdomarna som rör sig kring Nordstan är bristen på nätverk, säger Kia Wikenfors, socialsekreterare och arbetsledare vid enhet City i Göteborg.

– Ett av problemen är att det inte finns några nätverk omkring ungdomarna.

– De som fångas upp någonstans, i någon sportklubb och får ett nätverk som bryr sig, de lyckas bättre.

BROTT I NORDSTAN

Polisens statistik över brott inne i Nordstan.

Anmälda brott totalt, exklusive trafikbrott:

2012: 2890

2013: 3018

2014: 3049

2015: 3438

2016: 3250

Våldsbrott

2012: 181

2013: 202

2014: 190

2015: 181

2016: 140

Därav misshandel

2012: 105

2013: 103

2014: 112

2015: 95

2016: 75

Därav personrån

2012: 20

2013: 20

2014: 20

2015: 19

2016: 20

Stöldbrott, exklusive snatteri

2012: 1093

2013: 1028

2014: 972

2015: 1135

2016: 1234

Därav fickstöld

2012: 618

2013: 515

2014: 528

2015: 671

2016: 825

Snatteri

2012: 961

2013: 1075

2014: 1201

2015: 1455

2016: 1247

Göteborgspolisen har på Expressens uppdrag tagit fram ny statistik som visar brottsutvecklingen i köpcentrumet.

Under den senaste femårsperioden, sedan 2012, har antalet anmälda brott inne i köpcentrumet ökat från 2890 till 3250.

Stöldbrotten har ökat under perioden och särskilt är det fallen av fickstöld som ökat. Samtidigt har våldsbrotten minskat och polisens analytiker Thomas Pettersson menar att man sammantaget inte kan se någon drastisk försämring till det värre i köpcentrumet.

– Brottsstatistiken visar egentligen inte att det blivit så väldigt mycket värre men samtidigt handlar detta om brott som begås inne i Nordstan. Det kan fortfarande vara ett nav där man möts och de grupper som finns där kanske inte begår brotten där inne utan på andra platser, säger polisens analytiker Thomas Pettersson.

"Många tragiska människoöden"

I Göteborg finns politiska diskussioner om att ytterligare begränsa öppettiderna på Nordstan. Köpcentrumet är en allmän plats som enligt nuvarande regler endast får stänga mellan midnatt och sex på morgonen. Ulrika Carlsson är vd för Nordstans Samfällighet:

– Annars får vi inte göra avsteg, utöver att vi får ha mer generösa öppettider.

Hon uppger att stängningen på nyårsafton, efter hot om raketattacker, var unik i Nordstans historia och skedde på polisens uppmaning.

– Mig veterligen har det inte hänt tidigare.

Hon hänvisar i övrigt ansvaret till kommunen och polisen.

– Detta är en evig fråga. Det är ett samhällsproblem i storstäderna med gatubarnen, eller vad man kallar dem. Det är staden som har många frågeställningar kring detta rent socialt och det handlar om många tragiska människoöden.

– Men det är inte ett ansvar som är Nordstans och arbetet med att hjälpa dem är kommunens sociala ansvar.

 

Tillbaka på Nordstan står uniformerade poliser på plan två och spanar ner mot utgången mot Operan, en plats som blivit det nya navet för narkotikaförsäljningen. Andra änden, utgången mot Brunnsparken, domineras av stölder och handel med stulna varor, berättar polismannen Roberto.

Foto: HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Gångtunneln mot Operan, en plats som förknippas med narkotikabrott och där cannabisdoft ibland kan kännas, enligt polisen.

 

En bit bort inne i köpcentrumet, närmare Brunnsparken, gör polisen ett ingripande mot en kille i 25-årsåldern framför oss. Han visiteras men får gå vidare.

Vid 22-tiden har många av ungdomsgängen skingrats och polismannen Roberto summerar kvällens gripna personer. En kväll mitt i veckan, på ett köpcentrum, har nio personer gripits för narkotikabrott, narkotikainnehav och dopningsbrott.

Roberto rycker på axlarna.

– En lugn kväll.

NORDSTANS HISTORIA

Östra Nordstaden bestod tidigare av slitna kvarter med ölstugor, viss industriverksamhet och klubbar.

1967 började husen rivas, totalt 90 fastigheter, och det var då den största citysaningen i Sverige.

Hela projektet genomfördes av privata byggfirmor i visst samarbete med kommunen.

1972 invigdes det nya köpcentrumet och 6000 personer fanns på plats.

Nordstan är idag, sett till omsättning och antal besökare, Sveriges största köpcentrum.

Mall of Scandinavia i Solna och Emporia i Malmö är numera dock större i butiksyta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag