HEDEKAS. Wilma Johansson, 5, tycker att sprutor är
jätteläskigt.
Därför hålls hennes blodsockernivåer i schack med hjälp av en "knapp" på magen.
Den svenska uppfinningen sprids över världen och en ny amerikansk studie visar att just den metoden är den bästa för diabetessjuka barn med spruträdsla.
- Det fungerar otroligt bra, intygar mamma Martina Johansson i Hedekas. Vi har försökt med sprutor, men då blir hon bara jätteledsen.
Wilma fick sin diagnos för tio månader sen. Plötsligt blev hon väldigt kissnödig och jättetörstig.
- Det togs ett prov och då var blodsockerhalten så hög att den inte ens gick att mäta, minns Martina. Vi lades in på NÄL direkt.
I dag behöver Wilma insulin cirka sju gånger om dagen. Hennes sjukdom innebär ett heltidsjobb för mamma och pappa.
Tack vare den lilla kanylen på magen kan föräldrarna injicera utan att sticka. Men de 10-15 sticken i fingertoppar och tår för att mäta blodsockerhalten slipper hon inte.
- Men de sticken accepterar hon, säger Martina.
Dålig kontroll
Nästan 70 procent av alla barn med diabetes typ 1 har dålig kontroll på sitt blodsocker. Orsaken är ofta rädslan för nålsticken. Därmed löper de en ökad risk för följdsjukdomar.
- Det finns en grupp patienter där rädslan för injektionerna hindrar dem att ta dem. För att ett barn ska acceptera behandlingen är det viktigt att det inte gör ont, säger överläkare Ragnar Hanås vid Uddevalla sjukhus, specialist på barndiabetes.
Det var han som utvecklade metoden som funnits i Sverige sedan 1987. I dag används den i bland annat USA, Australien, Holland, Danmark och Norge.
Tre grupper
Den nya amerikanska studien gjordes vid forskningsinstitutet Barbara Davis Center for Childhood Diabetes i Colorado. 66 barn mellan 5 och 17 år med ojämna blodsockernivåer valdes ut. Barnen delades in tre grupper: En grupp fick påminnelselarm i blodsockermätaren, en använde Insuflon-"knappen" och den tredje fungerade som kontrollgrupp.
Resultatet visade att "knapp"-gruppen förbättrade sina blodsockervärden redan efter tre månader. Efter sex månader hade de ännu bättre kontroll.
Gruppen med larm hade något bättre värden efter tre månader, men inte efter sex månader.
Kontrollgruppen visade ingen förbättring alls.
Accepterat sjukdomen
- Studien visar att genom enkel medicinteknik får man barnen att ta injektionerna regelbundet, säger Ragnar Hanås.
Wilma Johansson i Hedekas har accepterat sin sjukdom fullt ut.
- Hon kallar sitt insulin för matmedicin, säger Martina Johansson.
