Debatt: Skola hemma kan vara bättre

Publicerad
Uppdaterad
En och en halv miljon amerikanska barn undervisas av sina föräldrar i hemmet i stället för att gå i skolan - hemundervisning.
Det är nära tre procent av alla barn i skolåldern och en ökning med hela 74 procent under perioden 1999- 2007. Antalet förväntas fortsätta att växa, rapporterade en talesman från det amerikanska utbildningsdepartementet som presenterade siffrorna nyligen. Räknar man in dem som är kopplade till en distansskola kan antalet vara det dubbla.
Även om hemundervisning är vanligast i USA så finns en liknande utveckling i många andra västländer som Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Frankrike samt i våra nordiska grannländer.

Men i Sverige vänder vi fortfarande hemunder-visning ryggen.
Trots lagstöd för hemundervisning både i svensk skollag och i konventionerna om mänskliga rättigheter, så nekar många svenska kommuner att ge tillstånd för hemundervisning.
I USA har en hel del forskning gjorts. Alla fördomar mot hemundervisning har kommit på skam.
Hemundervisade barn når i genomsnitt bättre skolresultat än skolbarn, även än många bättre privatskolor. De utvecklas socialt lika bra eller bättre jämfört med skolbarn. Även de mest prestigefyllda universiteten välkomnar dem eftersom de visat sig ha bättre motivation och studiedisciplin.

Som vuxna har
de högre livstillfredsställelse och är mer engagerade i samhällslivet. Denna goda utveckling är dessutom i stort sett oberoende av föräldrarnas utbildning, den valda pedagogiska metoden och graden av insyn och kontroll.
Skolan har aldrig passat alla barn. Trots att vi i Sverige ligger i topp beträffande utbildningspengar per elev så mår många skolbarn dåligt, och skolresultaten försämras.
En del föräldrar, ur en alltmer välutbildade föräldrageneration med tillgång till mer kunskap än någonsin tidigare, kommer att vilja söka nya lösningar för sina barn.
Möjligheten finns redan i dagens skollag kapitel 10, paragraf 4.
Där står att tillstånd för undervisning på annat sätt än skola skall medges om det anses vara ett fullgott alternativ och förutsatt att insyn kan tillgodoses.

Men inte alla
svenska kommuner ger i dag detta tillstånd. I stället säger de generellt att föräldrar inte kan ge ett fullgott alternativ - helt i strid med forskning och beprövad erfarenhet. Framför allt anser man att den "sociala träningen" blir lidande, trots att hemundervisning i forskningen visat sig ge utmärkta sociala färdigheter.
Det var vår förhoppning att Sverige ska få en modern liberal tolkning på paragrafen om hemundervisning enligt modell från många andra västländer.
Tyvärr kan vi bara konstatera att det blev precis tvärtom!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER