DEBATT: Religion är en tillgång i skolan

Publicerad
Uppdaterad
Kritiken mot konfessionella skolor har ofta handlat om att de skulle öka segregationen och försvåra möten över religiösa gränser.
Detta till skillnad från de kommunala skolorna som man menar är tvärkulturella mötesplatser, där rik möter fattig, svensk möter invandrare och muslim möter kristen.
Problemet med detta argument är att det utgår från en idealbild som saknar verklighetsförankring.
För den bistra sanningen är ju att i den kommunala skolan går man tillsammans med dem som bor i samma bostadsområde, vilket så gott som alltid innebär socioekonomiskt homogena klasser.
Vad socialdemokraterna förtiger är ju att det är tack vare friskolereformen som det finns möjlighet för muslimska bergsjöbor och kristna skärgårdsbor att exempelvis gå i samma musikklass som ateistiska linnébor.
Sedan kan man givetvis beklaga att inte detta sker i större utsträckning, men det är en annan fråga.

Allt fler inser det nödvändiga i att försöka integrera religionen som en naturlig del i samhället. I varje fall de som vill bejaka det mångkulturella samhället.
Socialdemokraterna fortsätter dock med en integrationspolitik som ser olikheter som ett hot och försöker stöpa alla efter samma mall.
För upplysningstroende socialdemokrater blir religionen i detta sammanhang ett problem, då den vägrar att underordna sig en trygg byråkratisk landstingsordning.
Det råder ingen tvekan om att denna hållning är en återvändsgränd. Inte minst därför att religion är ett primärt mänskligt behov.
Det är därför beklagligt att socialdemokraterna i Göteborg fortsätter att motarbeta fristående skolor med konfessionell inriktning.
För mig är fristående skolor ett självklart inslag i skolväsendet. Lika självklart är det att de ska verka under samma regler som andra skolor.
Att som socialdemokraterna ställa sig på tvären står även i strid med Europakonventionen och svensk lagstiftning!

Det är därför hög tid för socialdemokraterna att inse att frågan inte kan handla om hur man ska fördriva religionen från samhället.
Frågan måste ju i stället vara hur vi kan skapa förutsättningar för hur våra olika trosföreställningar kan samexistera i fred och med respekt för varandra.
Mer än var femte göteborgare är född utomlands. Ännu fler har utländsk bakgrund. Allteftersom olikheterna blir fler kommer vi allt närmare ett vägval.
Vi kan välja att fortsätta med en integrationspolitik som ser olikheter som ett hot och vill stöpa alla efter samma mall.
Eller så kan vi välja att välkomna mångfalden och se den som en tillgång.
Om man vill gå den senare vägen är en positiv hållning gentemot friskolor, även de med konfessionell inriktning, ett första steg!

Carina Liljesand (kd)
är kommunalråd i Göteborg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER