Bengt Rydhed, ställföreträdande regionchef vid Trafikverket. Foto: Pressbild
Bengt Rydhed, ställföreträdande regionchef vid Trafikverket. Foto: Pressbild

Västlänken måste ses i sitt sammanhang

Publicerad

Från 2005 till 2013 ökade antalet persontåg till och från Göteborg med 50 procent. På de tider när flest behöver ta sig till arbete eller utbildning får det inte plats fler tåg på centralstationen. Att den situationen skulle uppstå är känt sedan decennier, skriver Trafikverkets ställföreträdande chef Bengt Rydhed i en replik till Stoppa Västlänken Nu:s samordnare Mats Lövgren.

Västlänken behövs för att järnvägssystemet överhuvud taget ska kunna utvecklas. Trafikverket bygger ut kapaciteten på Västra stambanan och planerar för dubbelspår mellan Göteborg och Borås. Men idag finns inte plats för fler tåg på Göteborgs central. Den nya järnvägstunneln bidrar till: 

 

• Att möjligheterna att pendla ökar. Fler orter på pendlingsavstånd betyder fler jobb och utbildningar att välja på 

• Att järnvägsnätet som helhet får möjlighet att växa 

• Att man åstadkommer detta utan att centrala Göteborg fråntas ytor där bostäder, grönområden, handel och arbetsplatser gör större nytta än järnvägsspår.   

 

I en debattartikel på GT Debatt den 11 december uppger Mats Lövgren att Västlänken inte skulle bidra till ökad kapacitet i järnvägssystemet. Verkligheten är att Västlänken i kombination med nuvarande säckbanegård kommer att fördubbla kapaciteten på Göteborgs central. De flesta pendeltåg och regiontåg kommer att gå genom Västlänken, därmed får det plats fler tåg både i säckbangården och Gårdatunneln. Det gynnar fjärrtåg och godstrafik.

 

Med två spår på stationerna i Haga och Korsvägen kan Göteborg ta emot den trafik som blir möjlig när samtliga nu beslutade järnvägsinvesteringar är klara i det omgivande systemet, inklusive höghastighetståg Stockholm-Borås-Göteborg. Det blir också kapacitet nog för de tåg som tillkommer om Västra Götalandsregionens mål för 2035 blir verklighet. Därutöver finns en möjlighet att utforma stationerna i Haga och Korsvägen med fyra spår och därmed öka kapaciteten ytterligare. 

 

Mats Lövgren jämför Trafikverkets basprognos med en beräkning från Trafikverkets kapacitetscenter. Basprognosens syfte är inte att beskriva effekterna av Västlänken.

 

När det gäller samhällsnytta väljer Mats Lövgren att lyfta Västlänken ur sitt sammanhang. Om man bedömer Västlänken tillsammans med en beslutad ombyggnad av järnvägsknuten i Olskroken så balanserar i stort sett samhällsnytta och kostnader – minus 0,13. Detta enligt Trafikverkets modell som tillämpas för alla utpekade projekt i landet. Om man räknar med större andel kollektivt resande blir samhällsnyttan positiv. Det görs i en så kallad känslighetsanalys.

 

Arbetet med att hitta en lösning tog sin början för 15 år sedan. Planeringen har fullföljts i enlighet med lagar och förordningar. Utökat samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet genomfördes 2004-2005. Finansieringen säkrades genom Västsvenska paketet 2009 och regeringen har fattat beslut om att Västlänken ska byggas. En del i den fortsatta processen är att mark- och miljödomstolen ska meddela villkor för till exempel buller, vibrationer och grundvattennivåer.

 

Byggstart planeras till 2018. 

 

Bengt Rydhed 

Stf regionchef, Trafikverket 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

MEST LÄST PÅ GT DEBATT I DAG