Anders Högström, liberal debattör. Foto: PRIVATAnders Högström, liberal debattör. Foto: PRIVAT
Anders Högström, liberal debattör. Foto: PRIVAT
David Liljeros, liberal debattör. Foto: PRIVATDavid Liljeros, liberal debattör. Foto: PRIVAT
David Liljeros, liberal debattör. Foto: PRIVAT
Götaplatsen i Göteborg, lördagen 9 september 2017. Foto: DAVID LILJEROSGötaplatsen i Göteborg, lördagen 9 september 2017. Foto: DAVID LILJEROS
Götaplatsen i Göteborg, lördagen 9 september 2017. Foto: DAVID LILJEROS

Inte sant att 17 000 demonstrerade mot Västlänken

Publicerad

Den gångna helgen såg vi ännu en demonstration mot Västlänken. Precis som vid demonstrationen i mars 2015, då antalet demonstranter bevisligen överdrevs, ser vi nu återigen orimliga siffror från både arrangör och polis, skriver de liberala debattörerna Anders Högström och David Liljeros.

Under demonstrationen mot Västlänken 2015 uppskattade en dialogpolis att det var 8 000 demonstranter. Arrangörerna hävdade att "minst 10 000" hade deltagit, men till och med så höga siffror som 15-20 000 spreds efteråt på nätet. Senare menade polisen att 8 000 bara var en enskild polismans uppskattning och att andra poliser på plats uppskattade antalet till ungefär 5-7 000 (GP 9/3, 2015).

 

Men den gången räknade statsvetarprofessor Ulf Bjereld deltagarna när de passerade honom på Avenyn och fick det totala antalet till ca 3 400. Och om man räknade huvuden på det foto på Gustav Adolfs torg som delades av arrangörerna, fick man ungefär 2 400 deltagare. Att en del droppade av efter att ha gått i demonstrationståget är högst rimligt, i detta fall cirka 30-40 procent. Men oavsett skiljer sig dessa verkliga siffror mot de ”uppskattade”.

 

Helt uppenbart har liknande överdrifter gjorts gällande demonstrationen den gångna helgen. 

 

Precis så som Ulf Bjereld räknade 2015 räknade vi demonstrationståget i lördags, i höjd med Condeco på Avenyn. Denna gång gick demonstrationståget åt andra hållet, från Gustav Adolfs torg till Götaplatsen. Det var förhållandevis lätt att hålla räkningen då tåget gick ganska långsamt.

 

Totalt passerade blott 5 300 demonstranter, med en felmarginal på ungefär ±200.

 

På Götaplatsen, där demonstrationståget samlades upp, var det dock ännu färre. Genom att använda oss av flera bilder tagna på Götaplatsen runt 14:00, och genom att klicka i en vit pixel på varje huvud, så kunde vi lätt summera alla vita pixlar genom bildens histogram i ett bildbehandlingsprogram. Efter en generös genomräkning av bilderna, fick vi totalt cirka 2 800 deltagare. Uppenbarligen hade nära hälften valt att bryta upp direkt efter ankomsten till Götaplatsen.

 

Arrangörerna hävdade på Götaplatsen att de var 17 000 demonstranter. Polisen var förvisso lite mer modest och uppskattade antalet till ”minst 10 000” nere på Gustav Adolf torg. Båda dessa uppskattningar är långt ifrån de 5 300 som gick uppför Avenyn.

 

Att ta bilder bakifrån sådana här evenemang blir ofta väldigt avslöjande. I jämförelse med foton tagna framifrån så tror man nästan inte att det är från samma tillfälle. Tittar man på bilden som är bifogad denna artikel tagen från Stadsbiblioteket, så ser man tydligt att det varken var 17 000, 10 000 eller ens 5 000 på Götaplatsen, utan bara ett par tusen.

 

Så även denna gång är det kraftigt överdrivna demonstrationssiffror. Men det behöver nödvändigtvis inte vara medvetet. Det är mycket vanligt att vi människor överskattar folksamlingar, oavsett om vi är arrangörer, demonstranter, journalister eller enskilda polistjänstemän. Man ljuger alltså inte medvetet, utan man tror faktiskt att det är fler än det egentligen är när man står mitt i det. Givetvis förstärks denna känsla om man dessutom har en önskan om att det ska vara många. På så sätt blir en folksamling på några tusen osannolika 17 000.

 

Vi känner igen detta från Donald Trumps installationstal från i våras där Trump, som stod längst fram på podiet riktad mot människomassan, var helt övertygad om att det var packat med folk hela vägen bort på Capitoliums västra framsida. När bilder från andra hållet visade stora tomma vita fält längst bak, förklarades det med att de var tagna innan fälten var fyllda, att bilderna var manipulerade eller bara rätt och slätt ”fake news”.

 

En sak kan vi i alla fall enas om: Det var något fler demonstranter i år än 2015. Men det borde också förväntas efter en reklamkampanj i miljonklassen som saknar motstycke i Göteborgs demonstrationshistoria. I framtiden hoppas vi att man satsar på drönare och de nya programvaror som räknar folksamlingar i realtid. Då får vi det exakta antalet direkt och slipper denna typ av efterkorrigeringar.  

 

Anders Högström

Liberal debattör

 

David Liljeros

Liberal debattör

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag