Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: FREDRIK WENNERLUNDElisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: FREDRIK WENNERLUND
Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: FREDRIK WENNERLUND
Lars Hjälmered (M), näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Göteborg. Foto: PRESSBILDLars Hjälmered (M), näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Göteborg. Foto: PRESSBILD
Lars Hjälmered (M), näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Göteborg. Foto: PRESSBILD
Foto: GÖTEBORGS HAMNFoto: GÖTEBORGS HAMN
 Foto: GÖTEBORGS HAMN

Begränsa konflikträtten i vissa situationer

Publicerad

Inför en proportionalitetsprincip vid sympatiåtgärder så att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av arbetsmarknadskonflikter. Den svenska modellen kan inte urholkas av oreglerade stridsåtgärder, skriver moderaterna Elisabeth Svantesson och Lars Hjälmered.

Ansvarstagande parter har länge säkerställt att Sverige har en god omställningsförmåga och en god konkurrenskraft. I ett internationellt perspektiv har vi få konfliktdagar och reallönerna har ökat under lång tid. Men samtidigt finns exempel på när den frihet som parterna fått används på ett sätt som undergräver den svenska modellens legitimitet – såsom i fallet med den utdragna konflikten i Göteborgs Hamn. När Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb sätts på spel måste vi som politiker agera. Därför kommer Moderaterna i ett förslag till arbetsstämman i oktober att föreslå att rätten att vidta konfliktåtgärder i vissa situationer ska ses över.

 

Den svenska modellen innebär att löner och andra anställningsvillkor i huvudsak bestäms genom kollektivavtal. På så sätt ges större möjlighet till flexibilitet och lösningar som är anpassade till olika branschers särskilda villkor. Rätten att vidta stridsåtgärder är central – förhandlingar om kollektivavtal förs under hot om att vidta stridsåtgärder som yttersta påtryckningsmedel. En viktig anledning till att träffa avtal är att det medför ett förbud mot stridsåtgärder och därmed ger arbetsfred i de allra flesta fall.

 

Fallet med Göteborgs hamn är ett exempel på när det inte räcker med kollektivavtal. Det hänger samman med att facket som vidtar stridsåtgärder, Hamnarbetarförbundet, inte är part till det kollektivavtal som arbetsgivaren APM Terminals tecknat. Då är rätten att ta till stridsåtgärder näst intill obegränsad. Även regeringen har konstaterat att det är ett problem att ansvarstagande arbetsgivare i dessa fall drabbas av konflikter. Dessvärre agerar man på tok för långsamt. En utredning i frågan ska vara klar först i maj nästa år – därpå följer ytterligare beredning. Under tiden fortsätter Göteborgs hamn att blöda med stora skador för både svensk industri och ekonomi. Även om det för tillfället råder arbetsfred så finns hög risk att konflikten trappas upp igen. Vi menar därför att just denna fråga måste snabbutredas. 

 

En besläktad fråga är rätten att vidta sympatiåtgärder, som är ett avsteg från huvudprincipen om ett kollektivavtals fredsverkan. En sympatiåtgärd är en stridsåtgärd som vidtas till stöd för en annan parts stridsåtgärd. I Sverige är det framför allt ett vapen för arbetstagarsidan. Syftet kan vara att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal eller att påverka pågående kollektivavtalsförhandlingar. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna gällande sympatiåtgärder särskilt tillåtande, eftersom det inte ställs något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. Både i Danmark och i Norge finns det exempelvis krav på ett visst samband eller viss intressegemenskap.

 

Ur ett moraliskt perspektiv är det ofta svårt att motivera varför en part som överhuvudtaget inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbas. För svenska företag innebär det dessutom en konkurrensnackdel jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller starkt begränsade. För att värna arbetsfreden och för att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt vill Moderaterna därför införa en proportionalitetsprincip vid sympatiåtgärder. Det innebär krav på att åtgärden måste stå i rimlig proportion till det man vill uppnå, vilket innefattar någon form av koppling eller intressegemenskap med den ursprungliga konflikten.

 

Sverige ska ha en rättvis arbetsmarknad. Moderaterna värnar goda villkor för de som jobbar, sliter och gör rätt för sig. Rätten att vidta stridsåtgärder är en viktig del i att uppnå detta. Den rätten måste fortsatt vara stark – men den kan inte vara helt obegränsad. För då riskerar den svenska modellen att avvecklas i stället för att utvecklas. 

 

Elisabeth Svantesson (M)

Arbetsmarknadspolitisk talesperson

 

Lars Hjälmered (M)

Näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Göteborg

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag