Janette Olsson (S), fullmäktigeledamot i Stenungsund och regionpolitiker. Foto: STENUNGSUNDS KOMMUN
Janette Olsson (S), fullmäktigeledamot i Stenungsund och regionpolitiker. Foto: STENUNGSUNDS KOMMUN

Alla barn kan bli Nobelbarn

Publicerad

Högpresterande elever ska bli utmanade och ges stimulerande uppgifter i samma klasser som de andra barnen går i. I stället bör det satsas på lärarnas kompetensutveckling så att lärarna får vara just lärare och inget annat, skriver Janette Olsson (S).

Att klara av skolan är en viktig faktor när man ser på ungas hälsa och framtid. Det öppnar dörrarna till vilka val som fattas i livet. Ett av Västra Götalandsregionens folkhälsomål är att fokusera på fullständig studiegång. Vi vet att det finns en direkt koppling till ohälsa längre fram i livet och studier som inte fullföljs.

 

I Sverige har vi genom åren haft en stundom högljudd debatt om skolan i kölvattnet av PISA-undersökningen. Vi politiker vill så gärna hitta det rätta elixiret för skolframgång. Och tyvärr så glömmer vi ofta bort den profession och forskning som redan finns i skolan.

 

Nu lanserar Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Stenungsund så kallade Nobelklasser i grundskolan. Dit ska föräldrar få söka för sina barn som högpresterar. En liknande motion framfördes redan 2008 av Liberalerna i Göteborg, då syftande till gymnasiet.

 

Det finns i dag ett 25-tal skolor med riksrekryterande spetsutbildning som ska ge elever i årskurs 7-9 möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen som försöksverksamhet. De huvudmän som deltar medverkar i Skolverkets årliga uppföljning. Skolverket har i dagsläget inte fått i uppdrag att bevilja ytterligare spetsutbildningar. 

 

Därmed faller motionen i Stenungsund - men förslaget är ändå värd att reflektera kring. Som utbildningspolitiker med alla kommunens elever och skolor för mina ögon menar jag att den slår ut tanken med jämlikhet och likvärdighet. Det vore fel väg att gå att införa en sortering av elever väldigt tidigt, i ett läge där segregation och sjunkande kunskapsresultat är en utmaning. Det här riskerar att skapa en växande klyfta och sänka kunskapsresultaten ytterligare.

 

Forskningen bör vara vägledande i sådana här situationer. På Skolverkets hemsida finns en hel del i ämnet:

• Nivågrupperingar som baseras på förväntningar på elevers prestationer har ofta negativa effekter på elevers lärande och skolresultat. Pojkar har vanligtvis sämre skolresultat än flickor men forskarna förespråkar inte heller här speciella undervisningsstrategier.

• Fokus bör ligga på undervisningens utformning och de sätt undervisningen kan stödja och utmana eleverna på.

• Lärarnas kompetensutveckling är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

 

Dock är naturligtvis utmaningar och utveckling viktigt för högpresterande elever. En metod som kan användas är acceleration. Det innebär att man låter duktiga elever få arbeta snabbare och med ännu större utmaningar men utan att sorteras ut i elitklasser eller i speciella grupper. Eleverna får arbeta med uppgifter som är mer utmanande för dem. En viktig poäng är att de går kvar i en vanlig klass och ger draghjälp åt hela klassen. Acceleration visar sig ha en hög positiv påverkan för högpresterande elever och för gruppen som helhet. Detta vet läraren i klassrummet självklart om. 

 

Om Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Stenungsund vill göra skillnad i skolan så syns det inte i det budgetförslag som presenterats. Av de fyra olika budgetdokumenten som fullmäktige hade att ta ställning till, innehöll dessa partiers budget minst anslag till skolan.

 

Samtidigt har vi glädjande nog en regering som ser värdet i att satsa på skolan. Vi ser att skolan får statsbidrag, de så kallade välfärdsmiljarderna, för mindre barngrupper, läxhjälp och för fler anställda i skolan. Som socialdemokrat så anser jag att alla skolor och elever ska ha förutsättningar att bli Nobelelever. Vi ska inte stigmatisera men vi ska inte heller tappa begåvningar. Jag menar att då är kompetensutveckling central och att läraren behöver få tid för sitt uppdrag.  Vår stora utmaning i skolan är kompetensförsörjningen och att behålla de lärare vi har, snarare än att vi inte har Nobelklasser. Det svensk skola behöver nu är arbetsro, inte ännu fler välmenande politiska förslag.

 

Janette Olsson (S)

Fullmäktigeledamot i Stenungsund

Regionpolitiker i VG-regionen

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag