Gryning i Scandiahamnen. Foto: Per WissingGryning i Scandiahamnen. Foto: Per Wissing
Gryning i Scandiahamnen. Foto: Per Wissing
Anders Goliger. Foto: PrivatAnders Goliger. Foto: Privat
Anders Goliger. Foto: Privat

Debatt: Att fastna i nostalgi löser inget

Publicerad

Klagomålen hörs från många håll: Göteborg saknar en vision eller Hur ska stan gå från småstad till storstad om vi inte drar åt samma håll?

Svaret är kanske att det redan hänt och att vi därför inte behöver en vision.

På fredag deltar Göteborgs nya ordförande i kommunstyrelsen, Ann-Sofie Hermansson, i ett samtal om bilden av staden. Många hoppas på tydliga besked om vägen framåt från den nyvalda S-ledaren. Bilden av Göteborg är minst sagt polariserad. Det är lätt att få ett schizofrent intryck av staden när man följer debatten.

Har vi kört fast i leran när vi investerat miljarder i ett oekonomiskt Västlänksprojekt? Satsar vi på onödig regionförstoring, när huvudproblemet är att innerstaden är för gles? Har decennier av misskötsel i stadsplaneringen lamslagit Göteborg som halkat efter Malmö och Stockholm?

Eller är vi Nordens hetaste utvecklingsområde, med planerade investeringar på över 500 miljarder? Testarena för självkörande bilar, smarta hus och elbussar? Pionjärer för hållbar stadsplanering som bygger in både miljö- och sociala aspekter i utvecklingen av staden? Staden där en lekfull temporär bastu nomineras till det finaste arkitektpriset i landet?

Vilken bild du får beror på vem du frågar. Och vad du tycker själv. Kanske finns det korn av sanningar i alla påståenden.

Vi vet att många välutbildade unga flyttar från kommunen och vi vet att Malmö och Stockholm fram tills nu legat före när det gäller infrastrukturinvesteringar. Men vi vet också att Göteborg har en lägre arbetslöshet än Stockholm och att staden rankas högst av alla när svenskar får frågan om vilken stad de skulle vilja bo i, om de inte skulle bo kvar där de bor nu. Vi är förvisso beroende av stora industriföretag men har Volvo någonsin varit hippare än nu? Mycket har förmodligen gjorts rätt historiskt, mycket kunde definitivt ha gjorts bättre. Helt säkert är att vi nu befinner oss mitt i ett utvecklingssprång.

Svaret är att det inte längre finns en bild av Göteborg. Och det är själva beviset på att vi redan tagit steget från småstad till storstad. För hur många pratar om ett New York, ett Barcelona eller ett Berlin?

Det som utmärker en storstad är att den inte brottas med att definiera sig själv. Det finns ett konstens New York, ett näringslivets, ett brottslighetens New York. Bara tanken på att New York skulle dra åt samma håll är parodisk. Storstadens själ är att den rymmer mycket, säger ja till mycket, har rum för intressen som ligger i konflikt med varandra, har plats för flera noder utan tydlig hierarki.

Tanken på en enad stad passar bättre in på småstaden. Där kan en tydlig ledare peka med hela handen och förkorta beslutsvägarna. Eftersom alla känner alla kan man göra upp i mindre kretsar. Effektivt och beslutskraftigt. Men också en grogrund för uppgörelser i slutna rum, det som många kritiserar med den så kallade Göteborgsandan.

Är det inte jobbigt när alla ska tycka till och konflikter vädras öppet? Jo. Det kan det nog vara. Men den som söker tystnaden trivs sällan i en storstad.

Det som däremot kännetecknar storstaden är att den inte fastnar i nostalgi. En dynamisk storstad förändras. Torg rivs, områden bebyggs. Hus byggs på höjden, områden växer upp, andra överges. Gamla flygfält får nya funktioner. Övergivna platser fylls ibland utan vare sig detaljplan eller politiskt inflytande. Det bara händer saker. En myllrande storstad älskar debatter, men låter dem inte pågå i evighet och övergå i filibustrande.

Hur mår då storstaden Göteborg? Det saknas verkligen inte utmaningar. Segregationen är kanske den största. Men lösningarna på dagens problem är inte att vrida klockan tillbaka vare sig i retorik, politik eller faktiska beslut. Det går inte och är inte heller önskvärt. Göteborg har redan tagit steget från stor småstad till liten storstad.

 

Anders Goliger

PR-konsult

Welcom

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag