Nu har du gjort din 16:e säsong i rad på Liseberg. Tröttnar du aldrig?

- Nej, vi gör det här för att vi tycker det är väldigt roligt och jag känner ett ansvar för traditionen. Det är kul att vara en del av det och anordna något som är större och att vara behövd av publiken. Och jag behöver publiken.

Du fick bra betyg för årets föreställning!

- Vad kul! Det är jag glad över, för då är det enklare att handla på Ica när det inte står om hur dåligt det var. Själva tycker vi i ensemblen att det är hur bra som helst.

Hur gammal var du när du flyttade till Gård ­ sten och hur var det?

- Jag var tre år gammal, så i början var jag väldigt liten. Men så kom dagis som en grymt bra grej. Sen bytte jag till den äldre gruppen och där var jag hemma. När sedan en kille kom och knackade på dörren hemma i Gårdsten så blev området som ett äventyrsjaktlandskap. Det är ett jättestort område med mycket natur så vi lekte indianer och cowboys. Det var jävligt kul och vi hade en grym sammanhållning.

Hur var du i skolan?

- Jag har en bra mamma och hon var intresserad av att jag gjorde läxorna ordentligt och det var bra hemma. Pappa är också en stark person. Det gick väl bra i skolan, det fanns mycket humor och vi drog våra skämt.

Varför satsade du inte på fortsatta ekonomistudier efter gymnasiet?

- Det gjorde jag ju egentligen eftersom jag startade min firma när jag var 16 år. Det var mer att jag ville trolla väldigt tidigt och få min egen publik. Samtidigt ville jag ha ordning och reda och det försökte jag skaffa.

Hur var det att vara skilsmässobarn?

- Livet är en enda lång resa mot nåt. Man lär sig hela tiden och man ändrar uppfattning hela tiden. När man var 37 tänkte man att det ändå har gått bra. Upptagningsförmågan har lärt mig känslighet. Det var ju så att jag fick träna på att få ut allt de stunder jag träffade pappa.

Du verkar så snäll, blir du aldrig arg?

- Jag är inte bara snäll, jag kan vara besvärlig för mig själv. Men man får inte ofta bra betalt när man blir arg. Jag kan bli arg i min relation med min flickvän eller när någon säger nåt och inte håller vad han lovar.

Blir man inte schizofren av att bo på två ställen?

- Nej, det gäller att ta vara på människor och verkligheten som är nu!

Vad är det bästa med Berlin, där din flickvän bor?

- Det är nog att Berlin är så soft!

Vad är det bästa med Göteborg?

- Göteborg är friskt! Det är hemma och det är vackert på något sätt, det gröna är grönt.

När du och din flickvän Silea får barn, var ska du bo då?

- Det blir väl både och i så fall. Men Sverige är ett rätt bra ställe, sen känner jag ju massa folk i Göteborg, så det kanske blir här.

Din farmor trollade bort en Ramlösakapsyl när du var liten. Vad tänkte du då?

- Jag blev både förvånad och glad. Det var fantastiskt det hon gjorde men jag fattade inte hur det gick till. Fast efteråt visade hon hur hon gjorde. Pappa trollade också fast med klossar som försvann i hans mun, kanske inte helt pedagogiskt.

Din första trollerilåda fick du när du var sex år. Har du kvar den ännu?

- Ja, det har jag och den var med när jag gjorde föreställningen "Livet i förorten". Den är så himla liten och nu finns bara bägarna och en annan liten grej kvar.

Du äter upp huvudet på en duva och blodet rinner ur munnen på dig. Är inte det lite väl äckligt?

- Det är alltid äckligt med blod men det här är ju låtsasblod och jag har haft både mer och mindre blodiga nummer. Man tänker inte på det när man gör det men tricket är bra, bäst är det när El Hasso gör det.

Vad heter dina duvor?

- De heter Pipis och Loopen och bor i eget rum på Liseberg där de flyger fritt. De tycker om att jobba och de är med från det att de är små ägg och sen lever de i fångenskap från början och blir vana vid det. Men de får aldrig följa med utomlands för det är alldeles för krångligt med alla papper. När jag åker till Oslo kommer jag att låna två duvor av en annan trollkonstnär där.

Hur många kondomer har du gjort slut på under åren? Jag menar dem på scen!

- Jag vet inte, men det gick nog åt 50 stycken när jag var ute på klamydiaturné tillsammans med en operasångerska för fyra år sen. Vi gjorde också en undervisningsfilm. På turnén uppträdde vi i en skola i Skövde. Min mamma sa till mig att egentligen är väl klamydia inget man vill bli förknippad med! Hon är rolig min mamma.

Din flickväns katt, 21-åriga Chipsy som är en spräcklig bondkatt från Bayern, ger dig inspiration. Hur då?

- Hon njuter av stunden och ögonblicket!

Du har jämförts med den brittiske komikern och magikern Tommy Cooper, som dog 1984. Hur känns det?

- Det känns bra! Ingen kan ju vara han, men han har ju inspirerat många. Lite av hans estetik har man väl tagit med. Det skulle ha varit väldigt roligt att träffa honom!

Det enda du vågar åka på Liseberg är Sagoslottet och Farfarsbilarna. Är du en mes?

- Jag gillar att åka Balder också! Men aldrig innan en föreställning, för magens skull. Jag skulle kunna ta en heldag på Liseberg om jag hade rätt motivation. Jag är ingen mes, men jag har inga behov att bestiga berg, jag är mer försiktig. Jag tycker inte det är mesigt att ge sig ut på turné till Australien eller Las Vegas! Jag vill ju bara ha det bra.

Vad är meningen med livet?

- Jag tror att det är att försöka hitta ett sammanhang där man behövs, där man kan göra nytta. Och att ta hand om sina relationer och att lära av sina misstag.

Vad händer när man dör?

- Om man blir en skalbagge vet jag inte, men jag tror att alla ens handlingar påverkar. Blir man begravd i jorden så ingår man ju i kretsloppet och får man barn så gör ju det att man finns kvar i barnet. Därför är det inte meningslöst att lära sig av det man gör.

Är du rädd för att bli sjuk?

- Jag vill gärna vara frisk och är inte speciellt rädd för att bli sjuk (här springer Carl-Einar i väg och tar i trä). Man gör ju sina hälsoundersökningar och hittills har jag bara drabbats av blindtarmsinflammation för 20 år sen och då blev jag opererad. Sen har jag haft påssjuka.

Vad tycker du bäst om med dig själv?

- Att jag kan välja!

Sämst?

- Ibland jobbar jag för mycket och har svårt att säga nej till bra grejer. Fast jag har börjat ta lite mer ledigt. Fast egentligen skulle jag vilja göra mer av det jag håller på med. Jag vill också vara hemma och skriva. Det hinner jag inte i dag.

Hur mycket tränar du?

- Det går i perioder, men när jag är ute och turnerar blir det inte så mycket, då håller jag ju på på scen. Fast jag har gymkort både i Berlin och Göteborg och då brukar jag använda gåmaskinen och sen stretcha. Det är bra!

Vad vill du bli i ditt nästa liv?

- Det är så kul att vara trollkarl så jag skulle nog vilja det igen och vara artist och komiker. Annars kanske jag skulle bli musiker, men nej, ändå inte, för jag har lättare för trolleri. Eller kanske något med djur? De behöver skydd, både tigrarna och vargarna. Det är kul med djur för de gör inte saker av illvilja. De gör alltid rätt!

Till sist: Om du kunde trolla på riktigt, vad skulle du trolla fram då?

- Fred på jorden! Jag skulle trolla bort all grymhet mot allt. Alla krig och gamla historier. Jag skulle bara göra så här!

(Här knäpper Carl-Einar med fingrarna och säger vips så är det borta!)