Regissörerna Claes Eriksson och den numera framlidne Vilgot Sjöman vann även i Högsta domstolen rättstvisten mot TV 4 om reklamavbrott i deras filmer. HD konstaterar, liksom tidigare tingsrätt och hovrätt, att reklamavbrotten utgör en kränkning av upphovsrätten.
TV 4 ska ersätta regissörernas rättegångskostnader på sammanlagt drygt 300 000 kronor.
HD slår i domen fast att reklamavbrott bryter tittarens helhetsupplevelse av en film. Även om ett avbrott placeras i ett scenbyte så bryts det av regissören avsedda samspelet mellan scenerna och reklamen gör också att filmen blir längre än regissören tänkt sig, vilket inte är oviktigt, enligt domstolen.
HD slår också fast att de kommersiella intressena bakom reklamen inte väger tyngre än upphovsmannens rätt till att bestämma hur hans verk ska återges.
Slutsatsen blir därför att reklamavbrotten i Sjömans och Erikssons filmer kränkte upphovsmännens egenart i strid med upphovsrättslagen. Däremot har TV 4 inte kränkt regissörernas litterära eller konstnärliga anseende, enligt HD.
"Jag är lättad"
Det blev stort jubel utanför Högsta domstolen när det på tisdagsmorgonen stod klart att även den slutliga domen gick på regissörernas linje.
- Det är klart att jag är lättad. Med den här domen har vi flyttat beslutet till regissören och upphovsmannen att bestämma om det ska förekomma avbrott i filmen, säger Claes Eriksson till TT.
Grunden för hela rättstvisten har varit att han och Vilgot Sjöman aldrig godkände att deras filmer Hajen som visste för mycket och Alfred avbröts för reklam när de sändes i TV 4. Numera finns det avtal som regissörerna får skriva på och som ger tv-bolagen rätt att bryta för reklam.
- Jag inser att de allra flesta regissörer är klämda av ekonomiska intressen. De vill göra film och för dem är det fortfarande biograferna och inte tv som är den primära marknaden. Det är klart att många därför faller till föga och skriver på sådana här avtal. Det är inte mycket att säga om, det är den verklighet vi jobbar under.
I den flera år långa tvisten har två lagstiftningar ställts mot varandra. Å ena sidan radio- och tv-lagen som ger de kommersiella tv-bolagen rätt att avbryta långfilmer med reklam, under förutsättning att avbrotten inte kränker rättighetsinnehavaren, och å andra sidan upphovsrättslagen som skyddar de konstnärliga verkens egenart.
- Nu har vi fått bevisat att så kallade normala reklamavbrott i normala spelfilmer kränker upphovsmannens rättigheter och det kommer att få vidare konsekvenser än bara för mig och Vilgot Sjöman, säger Claes Eriksson.
Hans motstånd mot reklam har gjort att han fått allt svårare att göra film. Det märktes tydligt när han spelade in Den enskilde medborgaren 2006.
- Vi höll på att ställa in inspelningsstarten. Det var flera finansiärer som hoppade av när jag inte ville tillåta reklam. Det var tack vare gamla kontakter, som jag fick tära extra hårt på, som vi kunde komma i gång.
Kräver skadestånd
Claes Eriksson och dödsboet efter Vilgot Sjöman kommer efter domen i Högsta domstolen att begära skadestånd av TV 4.
- Nu går målet tillbaka till tingsrätten som ska pröva yrkandet på 150 000 kronor vardera till Claes Eriksson och Vilgot Sjöman, säger deras ombud, advokat Håkan Sjöström som dock tillägger att parterna kan välja att göra upp utanför domstolen.