Underbetald undersköterska. Christine Marttila från Göteborg tjänar mindre än 23 000 kronor i månaden – efter elva år i yrket. Foto: PRIVATUnderbetald undersköterska. Christine Marttila från Göteborg tjänar mindre än 23 000 kronor i månaden – efter elva år i yrket. Foto: PRIVAT
Underbetald undersköterska. Christine Marttila från Göteborg tjänar mindre än 23 000 kronor i månaden – efter elva år i yrket.  Foto: PRIVAT
Undersköterskorna på Östra Sjukhuset och andra landstingssjukhus tjänar ännu sämre än kollegorna som är kommunalt anställda. Foto: ROBIN ARONUndersköterskorna på Östra Sjukhuset och andra landstingssjukhus tjänar ännu sämre än kollegorna som är kommunalt anställda. Foto: ROBIN ARON
Undersköterskorna på Östra Sjukhuset och andra landstingssjukhus tjänar ännu sämre än kollegorna som är kommunalt anställda. Foto: ROBIN ARON

Christine: "Går inte leva i en storstad på min lön"

Publicerad

Christine Marttila, 31, från Göteborg arbetar som undersköterska.

Hon har en månadslön på 22 650 kronor – efter elva år i yrket.

– Jag älskar mitt jobb och tycker det är viktigt på alla sätt, men det går inte att leva i en storstad på min lön – egentligen, säger hon.

Problematiken med de lågbetalda undersköterskorna har hamnat i skymundan i  samhällsdebatten de senaste åren. Den har mer handlat om att höja löner och status för sjuksköterskor och lärare, trots att landets cirka 250 000 undersköterskor är de verkligt lågavlönade inom vård, skola och omsorg.

Under söndagen tar SVT:s "Agenda" upp problemet och Christine Marttila från Göteborg intervjuas i programmet. Hon har försökt väcka frågan förr. 2015 skrev hon ett debattinlägg som publicerades i bland annat facktidningen Kommunalarbetaren.

Östra sjukhuset i Göteborg.Foto: ROBIN ARON

Klarar sig inte ensam

– Efter det har vi fått ett bra avtal, så det är i alla fall ett litet steg på vägen. Men faktum är att jag fortfarande är så lågbetald att jag inte kan få ett banklån till en egen lägenhet, säger hon och fortsätter:

– Om man är undersköterska i en storstad krävs det antingen att man har en partner eller föräldrar som kan hjälpa en.

Själv fick hon be sina föräldrar om hjälp för att låna pengar till en bostad.

Christine Marttila arbetar på en akutkirurgisk avdelning på Östra sjukhuset i Göteborg.

– Jag älskar mitt jobb, att få hjälpa andra är det bästa som finns. Men vi måste få uppskattning som också märks i plånboken.

Som anställd i Västra Götalands-regionen tillhör hon de som är allra sämst betalda i låglöneyrket.

– De som är kommunalt anställda (jobbar oftast inom åldrevården, reds. anm.) tjänar bättre än vad vi gör som arbetar inom landstinget (arbetar i regel på sjukhusen, reds anm).

En genomgång av lönerna gjord 2015 bekräftar detta. Då var medellönen för undersköterskor anställda i Göteborgs kommun 23 324 kronor i månaden – medan Christine tjänade 20 950 kronor – med ett decennium i yrket efter utbildningen.

 

LÄS ÄVEN: Sjuksköterskorna vittnar om den svenska vårdkrisen 

Allt svårare rekrytera

Den låga lönen gör att det blir allt svårare att rekrytera undersköterskor.

– De unga väljer andra yrken som ger högre lön och många av mina kollegor väljer att omskola sig.

Reportaget i "Agenda" tar avstamp i en larmrapport gjord på Stockholms universitet. Den visar att varannan person som arbetar inom äldreomsorgen, där många som arbetar är undersköterskor, vill byta jobb.

Dessutom väntar stora pensionsavgångar bland undersköterskor de närmaste åren samtidigt som antalet äldre som behöver vård blir allt fler.

 

LÄS MER: Undersköterskan: ”Vi är lönediskriminerade”

Enhetschefen: "Allvarligt"

Ekvationen går inte ihop och risken är uppenbar att detta blir nästa stora krisfråga inom den svenska sjukvården.

– Vi märker av bristen på undersköterskor när vi går ut med annonser. Det är mycket färre undersköterskor som söker lediga tjänster nu jämfört  med tidigare, säger Marcus Gustavsson, enhetschef på hemtjänsten i  Göteborg, till "Agenda".

Han fortsätter:

– Visst är det allvarligt. Det är en överlevnadsfråga för äldreomsorgen att yngre personer ska vilja arbeta där och därmed utbilda sig till undersköterska.

Christine Marttila hoppas fortfarande att politiker och andra ansvariga ska inse att undersköterskornas löner måste upp rejält. Det senaste avtalet är ett steg i rätt riktning, menar hon och hennes kollegor, men fler steg behöver tas.

– Statusen för yrket måste höjas. Det är inte vem som helst som kan in och sköta mitt jobb. Jag hoppas verkligen att det här börjar debatteras på allvar nu.

 

Få de senaste nyheterna i GT:s nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android. 

 

Så lite tjänar undersköterskor

I maj 2015 publicerade Kommunalarbetaren en lista på vad undersköterskorna hade för snittlön kommun för kommun. Sämst betalt hade de anställda i Ockelbo med 22208 kronor i månadslön. Mullsjö var den kommun i västra Sverige med sämst snittlön, 22 571 kronor. Lägst län i Västra Götaland hade man i Vänersborg, 22 651 kronor. Men de landstingsanställda hade ännu läge löner. Christine Marttilas lön låg då på 20 900 kronor.

Högst medellön hade undersköterskorna i Norrtälje med 25 001 kronor. Bland de västsvenska kommunerna var medellönen högst i Ale, 24 340 kronor.

 

Björn Lindsten
Björn Lindsten

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER