Charlie Eriksson, 24, gick in i en depression som höll på att kosta honom livet – nu vill han hjälpa andra att våga känna efter i tid. Foto: Albin RylanderCharlie Eriksson, 24, gick in i en depression som höll på att kosta honom livet – nu vill han hjälpa andra att våga känna efter i tid. Foto: Albin Rylander
Charlie Eriksson, 24, gick in i en depression som höll på att kosta honom livet – nu vill han hjälpa andra att våga känna efter i tid. Foto: Albin Rylander
Charlie Eriksson är mannen bakom aldrigensam. Foto: Albin RylanderCharlie Eriksson är mannen bakom aldrigensam. Foto: Albin Rylander
Charlie Eriksson är mannen bakom aldrigensam.  Foto: Albin Rylander

Charlie försökte ta sitt liv: "Kändes hopplöst"

Publicerad

Charlie Eriksson, 24, gick in i en depression som höll på att kosta honom livet – nu vill han hjälpa andra att våga känna efter i tid.

– Jag ville inte identifiera mig som deprimerad, säger Charlie, som grundat Aldrigensam – ett informationsprojekt med över en miljon följare på Facebook.

Hjulen snurrade allt fortare. Charlie Eriksson från Falkenberg hade fler bollar i luften än han kunde hantera, men kastade hela tiden upp fler. Det var universitetsstudier, fester, träning, extrajobb... han ville hinna med allt, och alltid prestera på topp. De höga kraven, i kombination med en accelererande stress, ledde honom rakt in i en depression. En depression som han vägrade att acceptera, och som höll på att kosta honom livet.

– Det fanns flera signaler på att något var ordentligt fel. Jag började tappa motivationen på område efter område, och mitt humör var som en bergochdalbana. Ena dagen var jag jätteglad, för att nästa dag bara må skit, berättar Charlie.

Vägrade acceptera depressionen

"Jag känner hur tårar strömmar ner längs mina kinder, hur min andning blir allt mer flåsande och hur världen runtomkring mig krymper ihop. Jag sitter helt ensam på en bänk inne i centrala Kalmar och gråter på ett sätt som jag aldrig har gjort förr."

Orden är Charlies egna, hämtade från hans blogg, och beskriver hur en begynnande utekväll avbröts abrupt av en kraftig panikångestattack. Det var den första attacken av flera, och han hade svårt att förstå sina känslor.

Charlie vände sig till psykiatrin för att få hjälp, och fick diagnosen depression. Men det var en diagnos han vägrade att acceptera.

– Jag hade inga kunskaper om psykisk ohälsa, och oroade mig över vad folk skulle tycka och tänka om mig om det kom fram att jag inte mådde bra, säger han.

Försökte begå självmord

Charlies fördomar om vem som drabbas av depression stämde inte in på honom själv. Fördomarna sa honom att en deprimerad människa är en ensam och isolerad person, utan ambitioner i livet. Och sådan var ju inte han – tvärtom. Han var den sociala killen, han som var med överallt och som hade stora planer för sig själv och sitt liv. Han – av alla människor – kunde naturligtvis inte vara deprimerad.

Men deprimerad var han, och utan att ta tag i sina problem gick det snabbt utför. Riktigt snabbt. Riktigt mycket utför.

– Jag kom till en punkt när allting kändes hopplöst. Vad jag än gjorde mådde jag bara sämre och sämre. Till slut orkade jag inte längre och proppade i mig en överdos värktabletter. Det höll på att bli det sista jag gjorde, berättar Charlie.

Han fördes i ilfart till Kalmar läns sjukhus där läkarna inledde ett febrilt arbete för att rädda hans liv. Länge var det oklart om de skulle lyckas eller inte, han svävade länge mellan liv och död. Men läkarna lyckades. Charlie överlevde.

Bröt med gamla livet

Charlie hade fått en andra chans, och den chansen valde han att ta.

– Jag bröt med mitt gamla liv och flyttade till en ny stad. Jag slutade förneka för mig själv att jag mådde dåligt, och började dela med mig av mina känslor till min omgivning, berättar han.

Vänner och familj reagerade med förvåning – de hade inte insett hur dåligt Charlie faktiskt mådde – men också med förståelse. Att må dåligt var inget skamfyllt, trots allt, och det var en upptäckt som Charlie bestämde sig för att sprida. Han startade informationsprojektet "Aldrigensam", som syftar till att sprida kunskap och bryta tystnaden kring psykisk ohälsa bland unga vuxna.

– Ingen ska behöva leva med psykisk ohälsa i hemlighet. Den ökade trenden att ungdomar väljer att begå självmord i stället för att söka hjälp hos psykiatrin måste brytas, säger Charlie.

En miljon följare

Aldrigensam använder främst sociala medier för att nå unga som mår dåligt, och projektets genomslagskraft är enormt.

– Jag får flera hundra mejl om dagen av folk som delar med sig av sina erfarenheter, och varje inlägg på vår Facebooksida når nästan en miljon människor. Det är toppen! Öppenhet skapar öppenhet, säger Charlie Eriksson.

Charlies råd till den som mår dåligt är att prata med någon i sin närhet. Det kan vara en vän, en släkting, en tränare, eller en lärare. Det viktiga är att inte tro att man måste bära sina problem på egen hand. Och att det finns hjälp att få.

 

Jens Andersson

jens.andersson@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag