Det är lätt att hålla med honom. Mordepidemin som började 6 juni i Stureby förra året bara fortsätter.
Fyra flickor mellan 15 och 19 år är döda. Therese, 15. Lottie, 19. Malin, 16. Och nu Nancy, 18.
Man kan få för sig att Hjällbo, Sveriges invandrartätaste område, är ett ghetto där grova brott hör till. Men Sverige hänger ihop när det gäller mord på snälla, omtyckta flickor med många vänner.

Therese och Malin i medelklassens villaidyller Stureby och Sparsör, och Nancy i miljonprogrammets Hjällbo. Lottie i Skåne och Carolin Stenvall, 29, utanför Gällivare.
När jag ser platsen där Nancy Tavsan hittades, i snön under två ekar som tappat sina löv, kokar det inombords av ilska.
Vilken stadsplanerare skapade den här ensliga gångvägen mellan flerfamiljshusen och villorna i Hjällbo?
En plats där det ostört kan hända. Liksom i skogen vid hoppbacken i Stureby, i längan på gården i Vollsjö där ungdomarna bodde för sig själva, vid den öde busshållplatsen i Sparsör.

Alla fyra dog på platserna ingen ser.
"Vreden är nästan lika stor som sorgen. Det är svårt att acceptera att vårt samhälle, som upplevt flera liknande händelser, inte gjort något åt saken. Det hade inte behövt hända", skriver Nancys bror Elias Tavsan, 27, i ett öppet brev.
Och visst är det konstigt? Fyra döda flickor mellan 15 och 19 år på lite mer än ett halvår är en, statistiskt sett, mycket hög siffra.
Det är bara cancer och självmord som dödar fler i den åldersgruppen.
Det dödliga våldet som riktas mot unga kvinnor är en folkhälsofråga som tagit fler liv än svininfluensan (0 döda) i den åldersgruppen.
Var är kampanjerna? Var är mobiliseringen av befolkningen? Var är vaccinet?
Angelica Riquelme som kommit till minnesplatsen för Nancy denna iskalla dag, undrar samma sak.

- Det är overkligt att det händer i Sverige. Vi måste börja ta i med hårdhandskarna, säger hon, som är flykting från Chile, och har tre vuxna barn.
- Vi ska som samhälle ta hand om unga tjejer och unga killar. Agera mot kriminella gäng, mot alkohol och droger. Lära unga självförsvar.
Hon uppmanar ungdomar att ta hand om varandra.
- Lämna inte någon ensam. Lämna aldrig en tjej ensam, var två-tre stycken som följer henne hem. Eller honom. Och lär killar att inte slåss.

Två tonårsflickor som kände Nancy går fram till cirkeln av gravljus, marschaller, nallar, kort med hälsningar och frusna blommor på platsen där hon hittades döende. Tårarna rinner nerför iskalla kinder och ögonen är förtvivlade.
Vi är i Hjällbo i Sverige, Europa, Världen, Universum. Där sorgen gör precis lika ont som i Stureby och Sparsör, som i Vollsjö och Gällivare.
Där sorgen binder oss samman och får oss att säga, nej, det måste vara slut på det här nu.