Enligt professorn, Lars Hermanson på Göteborgs universitet, var merparten av Anders Behring Breiviks historieskrivning om Sigurd Jorsalafarare sann. Foto: Alexander Widding
Enligt professorn, Lars Hermanson på Göteborgs universitet, var merparten av Anders Behring Breiviks historieskrivning om Sigurd Jorsalafarare sann.  Foto: Alexander Widding

Breiviks manifest blev till fakta på Wikipedia

Publicerad

Den norska massmördaren Anders Behring Breviks formuleringar fanns att läsa på Wikipedias engelska sida om Kungälvs historia.

Fokus för Breivik är inte helt oväntat en norsk korstågsfarare.

- Det är inte så konstigt att just Breivik vill betona just Sigurd Jorsalafarare och det här att han var korstågskungen, säger Lars Hermanson som är professor i historia på Göteborgs universitet.

På fredagen kunde GT berätta att den norske massmördaren Anders Behring Breiviks formuleringar fanns att läsa på Wikipedias engelska sida om Kungälvs historia.

Norska radiokanalen, NRK, har hittat Breiviks formuleringar där om norske korstågsfararen Sigurd Jorsalafarare och hans roll i Kungälvs historia.

- Det är inte så konstigt att just Breivik vill betona just Sigurd Jorsalafarare och det här att han var korstågskungen. Det är det som är viktigast i hans historiesyn över Kungahälla, säger Lars Hermanson som är professor i historia på Göteborgs universitet.

"Det stämmer inte"

I övrigt Lars Hermanson inte mycket att invända mot det som stod på Wikipediasidan.

- Han skriver att Sigurd Magnusson är den första kung som kan förknippas med Kungälv. Det stämmer inte. Enligt äldre skriftliga källor finns det andra kungar som förknippas med Kungahälla tidigare. Det var trekungamötet i Kungahälla 1103. Det var ett möte där norska Magnus Barfot, danska Erik Ejegod och svenska kung Inge möttes, säger Lars Hermanson.

Wikipedia strök stora delar

I stora drag stämmer ändå Breiviks ord om Kungälvs historia enligt Hermanson. Även om det är oklart varför historiebeskrivningen slutar vid 1100-talet.

- Det är väl framför allt huvuddragen i den information vi har om Kungahällas historia om 100-talet. Men sen finns det så klart andra saker man kan ta upp. Men i stora drag är det väl korrekt, säger Lars Hermanson.

Wikipedia under fredagen tagit bort stora stycken ur den ursprungliga texten om Kungälv.

Johan Sköld
Johan Sköld

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida