Resterna av det störtade planet. Foto: UDDEVALLA HEMBYGDSFÖRENINGS ARKIVResterna av det störtade planet. Foto: UDDEVALLA HEMBYGDSFÖRENINGS ARKIV
Resterna av det störtade planet. Foto: UDDEVALLA HEMBYGDSFÖRENINGS ARKIV
Birger Magnusson tvekade inte när han avfyrade sin luftvärnskanon. Foto: Privat/YoutubeBirger Magnusson tvekade inte när han avfyrade sin luftvärnskanon. Foto: Privat/Youtube
Birger Magnusson tvekade inte när han avfyrade sin luftvärnskanon. Foto: Privat/Youtube
UD:s telegram efter kraschen där det påstås att flygplanet kraschat in i en bergvägg. Foto: PrivatUD:s telegram efter kraschen där det påstås att flygplanet kraschat in i en bergvägg. Foto: Privat
UD:s telegram efter kraschen där det påstås att flygplanet kraschat in i en bergvägg. Foto: Privat
Rapport från luftförsvarscentralen efter incidenten. Foto: Lars Ericson Wolke / FÖRSVARSSTABENS LUFTVÄRNSAVDRapport från luftförsvarscentralen efter incidenten. Foto: Lars Ericson Wolke / FÖRSVARSSTABENS LUFTVÄRNSAVD
Rapport från luftförsvarscentralen efter incidenten. Foto: Lars Ericson Wolke / FÖRSVARSSTABENS LUFTVÄRNSAVD
Ett maskingevär från det nedskjutna tyska planet. Foto: Bohusläns FörsvarsmuseumEtt maskingevär från det nedskjutna tyska planet. Foto: Bohusläns Försvarsmuseum
Ett maskingevär från det nedskjutna tyska planet. Foto: Bohusläns Försvarsmuseum
Den tyska krigskyrkogården i Kviberg i Göteborg där de tre flygarna som dog i nedskjutningen ligger begravda. Foto: Henrik JanssonDen tyska krigskyrkogården i Kviberg i Göteborg där de tre flygarna som dog i nedskjutningen ligger begravda. Foto: Henrik Jansson
Den tyska krigskyrkogården i Kviberg i Göteborg där de tre flygarna som dog i nedskjutningen ligger begravda. Foto: Henrik Jansson

Birger sköt ner Hitlers flygare över Uddevalla

Publicerad

Järnkorset på flygplanet går inte att ta miste på.

Den 20-årige furiren Birger Magnusson tvekar inte när han avfyrar sin luftvärnskanon och skjuter ner det tyska militärflygplanet över Uddevalla – bara fem dagar efter Hitlers invasion av Norge.

Sen börjar en mörkläggningsplan – iscensatt av det svenska försvaret.

14 april, 1940.

Furir Birger Magnusson står på toppen av Musikberget i Uddevalla. Han är 20 år gammal och har för tillfället befälet över den luftvärnstropp som står stationerad på berget. Hans befäl är i Göteborg för att få order från högre ort.

Adolf Hitler har fem dagar tidigare inlett operation weserübung, invasionen av Norge och Danmark var ett faktum.

"Det var skytteltrafik där"

Nazityskland tog snabbt över Århus på Jyllands östkust, det strategiska läget med flygplansbasen gjorde staden till ett viktigt mål. Viktigare än Köpenhamn.

– Det innebar att man kunde flyga från Tyskland, mellanlanda där och tanka, sedan åka vidare mot Norge. Det var skytteltrafik där, säger Lars Ericson Wolke, professor i historia på Försvarshögskolan om invasionen.

I det neutrala Sverige följer man oroligt utvecklingen. På Bohusläns regemente, I 17 i Uddevalla, mobiliserar man sig.

Det finska vinterkriget hade nyligen avslutats och det råder brist på ammunition och vapen hos det svenska försvaret. Allt som kunde undvaras hade skickats till Finland för att undsätta grannlandet i kampen mot den röda armén. Det var inte bara ammunition som nådde fram. Över 8 000 svenskar anlände till Finland som frivilliga. ”Finlands sak är vår” hette det.

"Läget var uppskärrat för att uttrycka sig försiktigt"

Så när Nazityskland marscherade in i både Norge och Danmark var läget spänt. Mycket spänt.

– Läget var uppskärrat för att uttrycka sig försiktigt. Man visste inte om man stod på listan efter Norge och Danmark och man mobiliserade i all hast, säger Lars Ericson Wolke om läget.

På Musikberget i Uddevalla står det två toppmoderna luftvärnskanoner av typ Bofors 40mm.

Det var med en luftvärnskanon av denna typ, Bofors 40 mm, som det tyska planet sköts ner.Foto: Bohusläns Försvarsmuseum

Den 14 april 1940 är det Västsveriges enda luftvärnstropp och den står placerad just där, just då.

Strax efter tolvtiden på dagen skymtas ett flygplan från Musikberget, det är på väg söderut. Furiren Birger Magnusson och hans kamrater i luftvärnsbatteriet har inga problem med att känna igen planet. Att kunna identifiera flygplansmodeller var avgörande.

– Radarn kom först 1944. Fram till dess gällde det att kunna urskilja vän från fiende visuellt. De fick ofta siluettbilder på flygplan som man fick nöta in, Lars Ericson Wolke.

Det är en tysk Junker ju 52/3m som flyger genom luften. Ett transportflygplan som används till att släppa fallskärmsjägare samt transportera trupper och material. Järnkorset på stjärtpartiet gick inte att ta miste på.

Lars Ericson Wolke, professor i Historia. Foto: Madeleine Wolke

– Man brukar säga att runt 16 000 utländska plan kränkte svenskt luftrum under den här tiden. En övervägande del tyska plan, men även en hel del amerikanska. Kränkte planet svenskt luftrum var det helt okej att beskjuta det enligt internationella lagar, säger Lars Ericson Wolke.

Planet flyger över Herrestadsfältet, men ovanför Byfjorden händer det något. Junkern viker av. Den nya kursen är klar. Rakt mot staden, rakt mot Musikberget, rakt mot 20-årige Birger Magnusson.

Junkern ger, enligt det svenska försvaret, inga tecken på att vara i nöd och den unge furiren beordrar varningseld. Projektilerna flyger genom luften framför det främmande planet. Flygplanet fortsätter sin satta kurs mot staden.

Birger Magnusson beordrar då verkanseld. Återigen flyger det projektil genom luften. Denna gång träffar de planet, precis som planerat.

Birger Magnusson tvekade inte när han avfyrade sin luftvärnskanon.Foto: Privat/Youtube

Planet fattar eld och tjock, kraftig, svart rök väller ut. Birger Magnusson, hans kamrater och ett 100-tal Uddevallabor bevittnar hur planet störtar.

Samtliga ombord omkommer - Heinz Priehäusser, 23, Ernst Lück, 25, och Reinhold Buchhorn, 38.

Nu var det bråttom. Att det neutrala Sverige skjuter ner ett tyskt flygplan, även om rådande regler följdes, skulle nog inte uppskattas av Adolf Hitler. Av rädsla för att hamna i skottlinjen för det expanderande naziriket försöker Försvarsmakten mörka händelsen.

– En rimlig gissning är att de var nervösa. Även om det rent juridisk var rätt, så måste man tona ned det, av rädsla för en kraftig reaktion. Det fanns instruktioner för hur det här skulle hanteras som skickades ut till medierna. De grå lapparna, säger Lars Ericson Wolke.

Resterna av det störtade planet.Foto: Privat / UDDEVALLA HEMBYGDSFÖRENINGS ARKIV

De grå lapparna användes fram till slutet av andra världskriget och skickades ut av UD vid speciella händelser. Händelser som kunde innebära diplomatiska problem om hela sanningen kom fram.

På flera radiosändningar under eftermiddagen kunde det svenska folket höra att ett tyskt transportplan krockat med en bergsvägg i Uddevalla.

Telefonerna ringer hos chefredaktörerna på Bohusläningen och Kuriren. Det är försvaret. De vill att man mörkar händelsen.

Samtidigt gör sig Birger Magnusson och luftvärnsbatteriet redo. Är det en ny hemlig operation från Hitler?

Adolf Hitler.Foto: Thames Television

Inga plan syns på himlen och någon invasion verkar det inte vara.

Dagen efter kan Uddevallaborna läsa sanningen i både Kuriren och Bohusläningen. Ett tyskt plan sköts ner av det svenska luftvärnsbatteriet. Chefredaktörerna hade vägrat försvarets uppmaning. Att ljuga för Uddevallaborna, när så många bevittnade händelsen med egna ögon, var det inte tal om.

De tyska soldaterna som dog i samband med nedskjutningen begravdes på Sigelhults Kyrkogård. Flera decennier senare reste tyska soldater runt i Sverige för att förflytta de fallna soldaterna till en och samma plats. I dag ligger Heinz Priehäusser, Ernst Lück, och Reinhold Buchhorn begravda på Kvibergs Kyrkogård i Göteborg. Tillsammans med 374 andra tyska soldater.

Den tyska krigskyrkogården i Kviberg i Göteborg där de tre flygarna som dog i nedskjutningen ligger begravda.Foto: Henrik Jansson

Varför besättningen på planet valde att svänga av mot Uddevalla, är det ingen som vet. Den 20-årige furiren Birger Magnusson tog inga risker i det pressade läget.

Efter världskriget gjorde han karriär i militären och steg till graden major. Han berättade sällan om sin tid i det militära. Varken för sin fru eller sonen. Berättelsen om planet blev en vandringssägen på militärbasen i Uddevalla.

"Så länge man var i tjänst hörde man historier om detta"

Birger Magnusson dog 2007 vid 87 års ålder och hans berättelse från Musikberget kunde ha försvunnit med honom, om det inte vore för Gunnar Klasson i Uddevalla.

Gunnar Klasson har varit militär och beskriver sig som en Uddevallanörd. Han hade länge letat efter någon som var på plats vid Musikberget den där dagen i april.

– Så länge man var i tjänst hörde man historier om detta, säger Gunnar Klasson.

Vid mässen på I 17, 1990 kom ämnet upp. Dåvarande chefen, major Jan Fogelin, berättade att han träffat personen som fört befälet, de hade gjort FN-tjänst tillsammans.

Vrakdelar från det nedskjutna planet.Foto: Bohusläns Försvarsmuseum

Tillsammans letade de upp namnet på befälhavaren och Gunnar Klasson ringde till växeln på Roslagens luftvärnsregemente. Han förklarade sitt ärende och kopplades vidare.

– Magnusson! sade någon i andra änden av luren.

Häpen ställde Gunnar Klasson den enda frågan som han kom att tänka på:

Vad gjorde du den 14 april 1940?

Det var tyst i luren en lång stund.

– Då var jag i Uddevalla och sköt ner ett tyskt flygplan.

 

Följ GT på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera våra artiklar!​

Oskar Dahlgren
Oskar Dahlgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag