HET DEBATT. MP:s Kia Anderasson och VV:s Theo Papaioannou debatterade folkomröstningen om trängselskatten, ledda av GT:s Frida Boisen (i mitten) under valrörelsen. Foto: Per Wissing
HET DEBATT. MP:s Kia Anderasson och VV:s Theo Papaioannou debatterade folkomröstningen om trängselskatten, ledda av GT:s Frida Boisen (i mitten) under valrörelsen. Foto: Per Wissing
Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret, som haft ansvar för uppdraget, är den som förklarar Göteborgs stads slutsats: Det finns inga alternativ till trängselskatten. Foto: Anna Svanberg
Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret, som haft ansvar för uppdraget, är den som förklarar Göteborgs stads slutsats: Det finns inga alternativ till trängselskatten. Foto: Anna Svanberg

Besked: Trängselskatt – inget annat alternativ

Publicerad

Hur ska Västlänken finansieras – om politikerna lyssnar på folkomröstningen av trängselskatten?

Göteborgs stads utredning gav ett chockbesked: trängselskatten har inga alternativ.

Men i nästa andetag slår rapporten fast att man inte haft tid nog att utreda klart frågan.

– Det här ett beställningsjobb som ska komma fram till att det inte finns något alternativ till trängselskatten, säger oppositionspolitikern Theo Papaioannou, partiledare för Vägvalet.

Kampanjen för en folkomröstning om trängselskatten i Göteborg ledde till att 90 181 personer runtom i Göteborgsregionen skrev under folkinitiativet som tre göteborgare på GT:s redaktion dragit i gång.

15 februari 2013 lämnade GT:s chefredaktör Frida Boisen över de 57 475 namnunderskrifter som var från boende i Göteborgs kommun – en siffra som sedan landade på 49 708 när Göteborgs stad kontrollräknat och tagit bort dubbletter, utflyttade och andra så kallade ogiltiga namn från listan.

Valresultatet chockade politikerna

Göteborgarna fick sin folkomröstning om trängselskatten – något som S-politiker lovat dem, men sedan inte infriat. Och när folkomröstningen genomfördes vid höstens val bjöds lokalpolitikerna på en chock.

56,8 procent av göteborgarna sade nej till fortsatt trängselskatt i Göteborg.

Frågetecken kring utredningen

Därför tvingades politikerna att beställa en utredning om hur man skulle finansiera sina planerade infrastrukturprojekt, där framför allt kritiserade pendeltågstunneln Västlänken medför gigantiska kostnader.

Men tjänstemännen förstod inte att det var vad som skulle utredas, avslöjade Västnytt i november.

Så i början av december gav Göteborgs kommunstyrelse stadsledningskontoret ett tilläggsuppdrag om att utreda alternativa förslag till finansiering av Västsvenska paketet vid borttagande av trängselskatten.

Slutsatsen: Finns inga alternativ

Utredningen är nu klar och skulle redovisas på onsdagen för kommunstyrelsen och sedan på en pressträff. Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret, som haft ansvar för uppdraget, är den som förklarar Göteborgs stads slutsats: Det finns inga alternativ till trängselskatten.

– Bedömningen är att det inte finns något enskilt finansieringsalternativ inom stadens rådighet, som i rimlig tid kan ersätta trängselskattens del av Västsvenska paketet, säger Ylva Löf.

Kommunal finansiering sågas

I utredningen gås olika alternativ igenom och ingen av dem anses vara lika bra som trängselskatten.

Kommunal finansiering – genom exempelvis försäljning av kommunala bolag – sågas i utredningen men det riktigt uppseendeväckande är nästa slutsats: Att man inte haft tillräckligt med tid att utreda alternativet för att komma till en slutsats.

"Innan ytterligare kommunal medfinansiering övervägs behöver en fullständig risk- och konsekvensanalys genomföras för att analysera kommunalekonomiska, legala, verksamhetsmässiga och marknadsmässiga risker och förutsättningar. En sådan analys har inte varit möjlig att genomföra inom tidsramen för denna utredning", skriver man om kommunal finansiering i rapporten.

Men kommunstyrelsens ordförande tycker inte det är konstigt:

– Vi har gett den tidsramen och jag tror det är ganska bra om vi kommer till ett ställningstagande under våren, säger Anneli Hulthén, S.

Det är ni som ger dem tidsramen, är det värt mer tid för dem att slutföra utredningen?

– Ja, det kan man fungera på. Men någon gång måste man fatta beslut och det här beslutet om Västsvenska paketet fattade vi redan en gång. Det gjorde vi 2011. Vi kan inte dra ut på beslut hur länge som helst och stå och vanka fram och tillbaka, säger Anneli Hulthén, S.

Höjd kommunalskatt sågas

Ett annat omdebatterat förslag har varit att höja kommunalskatten – så att alla medborgare är med och betalar för infrastruktursatsningarna. Utredningen kommer fram till att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 35 öre om skatten fördelas på åren 2015-2028 – för att stå för en tredjedel av de pengar som trängselskatten drar in.

Om Göteborgs kommuns invånare skulle betala hela summan som trängelskatten drar in – då skulle skatten behöva höjas med 1 krona under samma tidsperiod. I rapporten skriver man:

"Göteborgs stads invånare skulle då bekosta den väsentligt större del av västsvenska paketet än vad som i dag betalas i trängselskatt av fysiska personer boende i Göteborg".

"Kommunen har inte någon rådighet"

– Vi har tittat på ett antal alternativ och ser att kommunen har inte någon rådighet över något annat alternativ för att ersätta trängselskatten. Och framför allt: Även om vi kunde ersätta det så är det inte inom rimlig tid och vi kan inte säga med säkerhet att vi har hela intäkten, säger utredningsansvarige Ylva Löf.

Nu kommer skarp kritik mot analysen från oppositionshåll:

– Detta är en dåres försvarstal för att man inte kan komma på något bättre. Nu får alla Göteborgare får försöka visa sitt missnöje och demonstrationsuppropet som finns till 7 mars kan bli ett sätt för Göteborgarna att visa de som styr den här staden att man inte har förtroende för dem. Förra gången var det 5 000 personer på våra gator, nu hoppas jag att det blir 15 000 i stället, säger Theo Papaioannou, partiledare för Vägvalet och fortsätter:

"På väg ner i avgrunden"

– Det finns alternativ till hela Västsvenska paketet som lagts fram men de finns inte ens med i den här utredningen. Får de inte förtroende från medborgarna i den här frågan med ett massivt rungande nej i folkomröstningen – hur ska man då få förtroende i andra frågor? Jag tycker man är på väg ner i avgrunden, säger Theo Papaioannou.

OBS! Utredningen finns att läsa i sin helhet längst upp ovanför bilden i denna artikel.

Markus Hankins
Markus Hankins
Maya Dahlén Persson
Maya Dahlén Persson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida