Charlotta Gunnarsson blev utsatt för en bedragare och fick en räkning på kläder för 4000 kr som hon inte hade beställt. Foto: Privat
Charlotta Gunnarsson blev utsatt för en bedragare och fick en räkning på kläder för 4000 kr som hon inte hade beställt. Foto: Privat
Varje år ökar anmälningarna för id-kapning. Bilden är från ett annat tillfälle. Foto: Robban Andersson
Varje år ökar anmälningarna för id-kapning. Bilden är från ett annat tillfälle.  Foto: Robban Andersson
Magnus Lindegren, chef på polisens bedrägerisektion i Göteborg. Foto: Anders Ylander
Magnus Lindegren, chef på polisens bedrägerisektion i Göteborg. Foto: Anders Ylander

Bedragare kapade Charlottas identitet

Publicerad

Id-kapningarna ökar kraftigt och konton länsas på miljontals kronor varje år.

Bedragarna hittar ständigt nya metoder för att lura polisen.

En av alla som fått sin identitet kapad är Charlotta Gunnarsson - hon fick en faktura på något hon aldrig beställt.

– Klart man blir rädd, säger hon.

Identitetstrång, eller id-kapning, är när någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet som du sedan blir ombedd att betala för.

Hälften av alla bedrägerianmälningar rör id-kapningar.

– Anmälningarna som kommer in till polisen är från 50 kronor och upp till miljontals kronor. Anmälningarna har ökat med elva procent det senaste året men då finns det också ett stort mörkertal på de händelser som inte anmäls, säger Magnus Lindegren, chef på polisens bedrägerisektion i Göteborg.

Till och med Pensionsmyndigheten har drabbats av fenomenet.

"Jag blev förvånad"

Charlotta Gunnarsson, 40, från Ulricehamn fick en faktura från klädjätten Zalando på 4 000 kronor – för varor hon inte beställt.

En bedragare hade kapat hennes identitet.

Försändelsen var adresserad till Anna Gunnarsson – vilket är Charlottas mellannamn.

– Jag blev förvånad för jag har aldrig beställt av Zalando eller varit i kontakt med dem tidigare, säger Charlotta Gunnarsson.

Strax efter att påminnelsen damp ner i brevlådan ringde Charlotta till Zalando. Hon kom i kontakt med företagets säkerhetsavdelning och polisanmälde id-kapningen - men snart lades ärendet ner.

Fick ytterligare en påminnelse

Efter att Zalandos säkerhetsavdelning underättats om ärendet damp påminnelse nummer två ner i brevlådan, vilket oroade Charlotta Gunnarsson då det i förlängningen skulle kunna leda till ett inkassokrav. Men hon behövde aldrig betala fakturan efter samtalen till företaget.

– Klart man blir rädd efter en sådan här sak, jag tänker både en och två gånger. Att sitta och knappa in kortnummer på internet skulle jag aldrig göra efter det här, säger hon.

Efter att ha kontaktat Zalando som kollat närmare på fallet får GT svar via mejl:

– Anledningen till att personen i fråga fick en andra påminnelse efter att ha motsagt sig den första, var att hon kontaktade Zalando i ärendet den 24 april – samma dag som den andra påminnelsen skickats per post. Detta var endast en administrativ överlappning som vi inte hann stoppa i tid, vilket vi naturligtvis beklagar, skriver Sigrid Dalberg-Krajewski, corporate communications manager på Zalando Norden.

Hon tilläger att bedrägerinivån på Zalando är låg totalt sett - men att det som på många andra företag dessvärre förekommer och att detta är något som de ser väldigt allvarligt på.

"Det vet du som köpare inte om"

Magnus Lindegren berättar hur polisen ständigt jobbar med att föreläsa, sprida kunskap och prata med banker om id-kapningar och ger råd i hur man bör titta på legitimationer för att se i fall de är falska eller inte.

För några år sedan var det vanligt med checkbedrägerier bland id-kaparna - något som minskat de senaste åren. I stället har de så kallade CNP-bedrägerierna, card not present, ökat med 60 procent på ett år. Metoden går ut på att id-kaparen handlar produkter via internet med offrets kontokortsuppgifter, såväl kortnummer som CVV-kod.

– Det bolaget som du köper av har i vissa fall ett bolag som har hand om bara betalningen, som kanske inte har någon vidare säkerhet. Men det vet du som köpare inte om, säger Lindegren.

"Det finns väldigt många fula fiskar"

I de här fallen har bedragarna kommit över offrets kortuppgifter och kan tillverka falska kort med samma kortnummer och sälja vidare till bedragare.

– Det finns väldigt många fula fiskar där ute som utnyttjar ens okunskap. Se det som kontanter, är du beredd att lägga kontanter under en sten i parken och gå tillbaka dagen efter för att se om de är kvar? Ser du det så, så kommer du att tänka annorlunda, säger Lindegren.

Han tror att många bedrägerier i framtiden kan göras med hjälp av mobiltelefoner, där de flesta lagrar sina kontouppgifter till olika tjänster.

– Iphone är det största namnet och operativsystemet IOS är hårt ansatt. Du kommer att kunna råka ut för fler riktiga attacker, säger han.

Men att sluta handla på nätet tycker Magnus Lindegren inte att du ska göra.

– Nej, verkligen inte. Men tänk dig för hur du hanterar dina uppgifter, oavsett om du svarar på ett mejl eller lämnar ifrån dig information om dig själv.

Josefine Olausson
Josefine Olausson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida