Annie Billingsdal. Foto: Sofia Sabel
Annie Billingsdal. Foto: Sofia Sabel

Annie tröttnade på bilden av flyktingbarn

Publicerad

Annie Billingsdal fick nog. Efter allt som skrivits om ensamkommande och nyanlända ungdomar ville hon göra sin egen röst hörd och dela såväl sin egen som många andras bild av de som just kommit till Sverige.

– Jag möter ungdomar varje dag i mitt sociala arbete som inte stämmer överens med den bilden som sprids, säger Annie Billingsdal.

"Det är dystra tider. Hat och rasism tar stor plats i vårt samhälle. Boendet du skulle bott i brändes ner, på Stockholms gator springer maskerade män och hotar dig, sajter som Avpixlat sprider falska rykten om dig, Sverigedemokrater kallar dig ”skäggbarn” och säger att du kommer från en våldtäktskultur."

Så börjar det brev som Annie Billingsdal skrev till de ensamkommande och nyanlända ungdomar och barn som hon jobbar med dagligen, något som GP tidigare skrivit om. Hon berättar att initiativet till brevet är en reaktion på det hon kallar en mediastorm kring ensamkommande. Annie fick till slut nog och ville göra sin egen och barnens röst hörd.

– Jag kände att jag varje dag öppnade tidningen och läste hemska nyheter om ensamkommande nyanlända. Jag kände att de här hemskheterna kommer bara att föda mer fördomar och föda mer hat. Jag möter ungdomar varje dag i mitt sociala arbete som inte stämmer överens med den bilden som sprids, säger Annie Billingsdal.

Reaktionerna på hennes har varit mestadels positiva.

– Många har hört av sig och sagt att det är en bra text och att det är viktigt att sådana här saker kommer ut den här tiden när det blåser väldigt mycket rasistiska vindar i Sverige, säger Annie.

"Majoriteten ser inte ensamkommande barn som ett hot för Sverige"

Annie är utbildad socionom och arbetar med socialt uppsökande av ungdomar som vistas i citymiljöer i Göteborg. Hon berättar att det är viktigt att belysa hur de flesta svenska medborgarna ser på de ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige - och att det bara är en liten del som ställer sig kritiska emot det.

– Majoriteten ser inte ensamkommande barn som ett hot för Sverige. När man som 15-åring läser tidningen eller lyssnar på radion så får man andra föreställningar om hur svenskar tänker. Jag möter ungdomar som är oroliga varje dag om hur svenskar tänker om dem, säger Annie.

Josefine Olausson
Josefine Olausson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida