Angelica Ekengren tror att bland det svåraste för anhöriga är att är att bära med sig frågan varför. Foto: PrivatAngelica Ekengren tror att bland det svåraste för anhöriga är att är att bära med sig frågan varför. Foto: Privat
Angelica Ekengren tror att bland det svåraste för anhöriga är att är att bära med sig frågan varför.  Foto: Privat
Alfred Skogberg ser självmorden som en pågående katastrof. 2013 tog 1 606 människor sitt liv. Foto: Sebastian WaldenbyAlfred Skogberg ser självmorden som en pågående katastrof. 2013 tog 1 606 människor sitt liv. Foto: Sebastian Waldenby
Alfred Skogberg ser självmorden som en pågående katastrof. 2013 tog 1 606 människor sitt liv. Foto: Sebastian Waldenby

Angelica har förlorat
flera nära i självmord

Publicerad

Angelica Ekengren har förlorat flera närstående i självmord - men själv inte fått någon hjälp att bearbeta sorgen.

Nu vill hon öppna kriscenter för anhöriga i Borås.

– Jag tror på att samla mycket kunskap och olika människor på ett och samma ställe, säger hon.

Under sitt 36-åriga liv har flera män som stått henne nära begått självmord. Varje gång har boråsaren Angelica Ekengren och de andra som varit närstående, i vissa fall barn, haft samma problem med att få hjälp.

– Det har varit väldigt dåligt. Jag har fått ringa runt och berätta min historia om och om igen, och varje gång fått höra att jag inte kan få någon stöttning.

Hon jämför med en trafikolycka där det sätts in ett kristeam för chockade anhöriga med en gång.

– Vi är i samma situation, vi är också chockade och vet inte hur vi ska hantera våra känslor. Det är helt galet att inte vi får samma hjälp, säger Angelica Ekengren.

Att leva med frågan varför

Därför har hon nu tagit det första steget mot att öppna ett kriscentrum för efterlevande. Hur stället ska finansieras är ännu inte klart. Angelica Ekengren hoppas på stöd från politikerna och på att centrat ska öppnas i vår.

– Framförallt behövs någon som lyssnar, finns till hands och stöttar i sorgen. Som hjälper en att leva med frågan varför och om hur man berättar om självmord för ett barn?

– Det ska också gå att få hjälp med allt det praktiska. Många efterlevande blir deprimerande och ett kriscenter är ett sätt att rädda liv. Även de som är självmordsbenägna ska kunna höra av sig hit.

Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicid Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden, tycker att Angelica Ekengren är inne på rätt spår.

– Jag är för kriscentrum, de behövs. Det är viktigt att också ge hjälp åt dem som försökt begå självmord. I dag får många av dem som överlever antidepressiva läkemedel i näven, men ingen annan hjälp. Det är fullständigt absurt.

"En pågående katastrof"

Han berättar att fyra personer begår självmord varje dag i Sverige varav en tonåring i veckan och två barn i lågstadiet per år. Tio gånger fler försöker ta sitt liv och överlever.

– Det dör varje år två gånger fler än i Estonia-katastrofen, tre gånger fler än i tsunamikatastrofen. Det är sex gånger fler än hur många som dör i trafiken varje år. Det är en pågående katastrof, men det ger inga stora rubriker och det sätts inte in några kristeam, säger Alfred Skogberg.

Han berättar att antalet självmord är 30 procent lägre än på 80-talet, men har ökat de senaste åren.

– Det beror på att vi inte har kunskap om psykisk ohälsa och vi känner inte till varningstecknen. Det står inte om självmord i tidningarna och politiker pratar inte om det. Därför satsas det inte heller pengar på suicidprevention, trots att det sedan 2008 finns en nollvision.

Kunskap att se varningstecken

Alfred Skogberg jämför självmord med en brand. När vi känner röklukt ringer vi 112, brandkåren kommer dit, släcker och sedan görs en utvärdering. Med när någon mår dåligt vi inte vad vi ska göra.

– Det borde finnas ett krisnummer för psykisk ohälsa där kompetent personal rycker ut och följer upp så att det händer något. I dag krävs det att någon är suicidal för att samhället ska reagera, det är som att brandkåren inte skulle åka ut förrän huset är övertänt.

Han anser att samhällets systemtänk är helt fel. Vi borde fånga upp de här människorna tidigare.

– När någon står på bron är det mycket svårare. Vad gäller barn och ungdomar är det skolan som borde ha kunskap att se varningstecken på psykisk ohälsa i tid. Det är kunskap som även chefer bör ha, liksom de som till exempel arbetar inom Arbetsförmedlingen eller inom äldrevården. I bland behövs det inte en psykolog utan bara ett medmänskligt samtal, säger Alfred Skogberg.

Therese Aronsson
Therese Aronsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER