Han var utsedd att gå i spetsen för en grupp jägare som på måndagsmorgonen inte begav sig ut i skogen den första älgjaktsdagen i Sydsverige, utan i stället tågade upp till länsstyrelsens kontor i Vänersborg.

Dels ville de protestera mot att tilldelningen inför jaktstarten kom så sent, i fredags, att det inte fanns tid att överklaga.

Dels för att man anser att länsstyrelsen fattat beslut om så kallade skötselområden på felaktiga grunder enligt den nya förvaltningslagen.

– Jag överväger att JO-anmäla länsstyrelsen för myndighetsmissbruk, säger han.

Gammal lagstiftning

Den nya förvaltningsmodellen gäller från 1 januari i år, men eftersom älgjakten då pågick jagade man vidare med gammal lagstiftning.

I praktiken träder den nya inte i kraft förrän nu, i samband med älgjaktstarten. I Norrland har man varit igång sedan början av september.

24 000 registrerade områden i landet har blivit 6 000–7 000 i form av licensområden och älgskötselområden.

– Detta har inneburit att man avregistrerar en massa områden och detta jobbar man med fortfarande, ända in i jaktstarten i vissa län. Uppenbarligen har man inte hunnit med det man skulle, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet.

Både ris och ros

Han tycker ändå att förändringen är av godo då förvaltningen av älgstammen kommer att ske inom större områden och man då kan agera på ett likartat sätt när det gäller exempelvis betesresurser och åldersfördelning. Men han är kritisk till att de statliga fällavgifterna ökat nästan överallt, inte minst i södra Sverige.

Avgiften för ett lag som fäller två vuxna och två kalvar i Södermanland är 3 000 kronor, att jämföra med 600 kronor i Västernorrland.

– Det är en väldig skillnad.