- Bevisläget är gott, säger kammaråklagare Stina Lundqvist till GT.
Som åtalat 23-åringen för mordet samt den grova våldtäkten i en skogsdunge i Länsmansgården på söndagsmorgonen den 26 september förra året.
- Bevisen mot min klient är ganska tunna, säger advokat Claes Östlund, 23-åringens försvarare till GT.
Svenskt rättssystem fungerar rätt igenom att hellre fria än fälla. Finns minsta tvivel om skuld skall den misstänkte varken åtalas eller dömas.
- Med rimligt tvivel i ett mordfall menas framför allt att det kan finnas någon annan gärningsman, säger professorn i processrätt Christian Diesen till GT.
- Då skall även finnas stöd för denna teori i form av till exempel spår från annan person på brottsplatsen.

Inga avgörande spår

Kammaråklagare Stina Lundqvists stora dilemma är att det inte finns några avgörande spår av varken den misstänkte 23-åringen eller någon annan person på brotts- eller fyndplats.
Så vad har åklagaren då att komma med i domstolen?
GT har gått genom de bevis som läggas fram i nästa vecka.
23-åringens historia
23-åringen hävdar att han såg två män våldta Elin, att han först skrämde i väg dem, gick fram till Elin och försökte nå kontakt med henne utan resultat. När männen kom tillbaka flydde han och tog med sig Elins tillhörigheter och slängde i en papperskorg. Orimlig historia enligt åklagaren. Fullt möjlig säger försvaret. Avgörande för målets utgång både för åklagare och försvar.
Bevisvärde: Starkt för både åklagare och försvar

Röstmeddelandet

Elins röstmeddelande
04.57.05 rings ett samtal från Elins försvunna rosa mobil till en manlig bekant. Röstmeddelandet är registrerat hos teleoperatören som 4 minuter och 53 sekunder långt. Den manlige vännen raderar av misstag meddelandet men har berättat att han hörde två män samtala samtidigt som en kvinna skrek hjärtskärande nej, nej i bakgrunden. Styrker 23-åringens berättelse. Åklagaren kan å sin sida hävda att 23-åringen är en av männen som hörs men ställs då inför uppgiften att bevisa vem av de två männen som våldtog och mördade Elin. Åklagaren har för övrigt åberopat samtalet som bevis för att Elin blev våldtagen.
Bevisvärde: Starkt för framför allt försvaret
Elins blod på jeansen.
Elins blod finns på 23-åringens jeans. Visar att han varit på brotts/fyndplatsen och att han vidrört Elin vilket han erkänt. Blodet kan mycket väl ha hamnat där så som 23-åringen hävdat när han lyfte upp Elin efter att ha skrämt i väg våldtäktsmännen.
Bevisvärde: Mycket starkt för åklagaren

DNA från Elin

Sekret/DNA från Elin på 23-åringens kalsonger
Sekretet finns på utsidan av kalsongerna. Detta menar försvaret styrker 23-åringens berättelse. Det hade varit annorlunda om det funnits på insidan. Binder 23-åringen till brotts/fyndplats.
Bevisvärde: Starkt för åklagaren
23-åringens DNA på Elins kavaj och klänning
Binder 23-åringen till brotts/fyndplats men kan ha hamnat där så som 23-åringen berättat.
Bevisvärde: Övertygande men inte avgörande för någon part

Spårvagnsresan

Är väl dokumenterad med film från övervakningskameror. 23-åringen säger att han somnade. Allt tyder också på att Elin somnade medan hon lyssnade på musik. De kände inte varandra sedan tidigare. 23-åringen har erkänt att han sökte kontakt. Av bilderna kan man dra slutsatsen att Elin mer eller mindre flyr ut vid Temperaturgatans hållplats för att komma undan 23-åringen.
Bevisvärde: Starkt för både åklagare och försvar
Avsaknad av sperma
Det finns inga spår av sperma, varken från 23-åringen eller någon annan man i Elins kläder, kropp eller på marken vid brotts/fyndplats. Specialutbildad spermahund sökte länge efter sådana spår. Viktigt att komma ihåg är dock att majoriteten män som ägnar sig åt överfallsvåldtäkter inte får utlösning.
Bevisvärde: Bra för försvaret

Inga fingeravtryck

Avsaknad av fingeravtryck
Det finns inga som helst fingeravtryck säkrade varken på Elin eller hennes återfunna saker. Å andra sidan har 23-åringen erkänt att han tagit i handväska, körkort, skor, trosor och strumpbyxor när han städade bort dem från brottsplatsen och slängde dem i en papperskorg.
Bevisvärde: Inget alls
Tunga stenen på fyndplatsen
Stenen som dolde Elin vägde 83,6 kilo, det är mycket. Men polisen har provburit stenen och säger att en person klarar att flytta den. Försvaret hävdar att 23-åringen inte orkat detta ensam. Och det finns inga som helst spår på stenen, varken av 23-åringen eller någon annan person.
Bevisvärde: Inget alls.
Motiv
Det finns inget som helst motiv. Allt talar för att både våldtäkten och mordet är en stundens ingivelse. Att Elin dödades av någon för henne okänd person.
Hur stor är då sannolikheten att 23-åringen frias av domstolen?
- Man skall komma ihåg att i 95 procent av alla mordåtal går till fällande dom, säger professor Christian Diesen.
Det vill säga domstolarna litar mycket på åklagarens bevisning.
Rättegången inleds på tisdag den 22 mars i en av Göteborgs tingsrätts säkerhetssalar. Den är planerad pågå under fyra dagar.
Hela Elin Krantz familj väntas närvara.